Ett av evenemangen på världsmötet för Citroën 2CV är demontering och montering av en bil, på tid. Helt enkelt snabbast vinner. Tävlingen genomförs så att i kvalheat tävlar enskilda deltagare från olika länder med att på tid demontera och återmontera en 2CV-motor. I finalen är det de två snabbaste länderna som får bilda ett lag om fem personer som ska demontera och återmontera en hel bil.
I det första kvalheatat deltog Sverige med den kunskapsfulle Doktor Svedlund. Motståndarna kom från Slovenien, Italien, Norge, Finland och Storbritannien.

Starten har gått och Doktor Svedlund tar sig an demonteringen.
Mellantid tas när deltagaren demonterat motorn så mycket att han kan fatta kamaxeln och hålla den högt i luften. Först i luften är den unge otroligt snabbe rastaflätade mannen från Finland, tätt följd av Slovenien.

Doktor Svedlund har kommit halvvägs.
Sen påbörjas monteringen av alla delar till en komplett motor. Som bekant går det an att riva, men att sen få ihop delarna igen, utan att glömma någon del kräver detaljerad kunskap i hur allt hänger ihop. Även här håller finländaren ledningen. Deltagaren från Slovenien missar något och får börja demontera delar för att få med allt. Tiden går.

Doktor Svedlund monterar samman del för del.
Finländaren ska visa sig hålla försprånget ända in i mål och lyckas demontera och åter montera en motor på 57 minuter! Därefter följer Slovenien och Storbritannien på bra tid. Norge och Italien synes ha stora problem, medan Doktor Svedlund i lugn takt monterar allt rätt. Så gör Norge en spurt och blir klara blott minuter för Doktor Svedlund.

En kall öl när allt är klart.
Italien har så stora problem att få ihop motorn att inte ens när hela tävlingen är över lyckas de. I mitt stilla sinne stärks mina fördomar om Italien, om Fiat, om Alfa Romeo, om alla italienska bilar vars sammansättning är skral. Så är det, faktiskt, nu bevisat.
Under hela tävlingen kommenterar de franska mikrofonförsedda männen, understödda av en amerikansk-engelsk dam. Stundtals rycker även en italiensk dam in för att översätta till italienska. De franska kommentatorerna gör allt för att det inte ska var tyst, för att håsa upp stämningen. De höjer volymen och rundgången når nya nivåer i lätt extas. De vill intervjua alla deltagarna, på franska, vilket för en icke-fransk framstår som omöjligt. Doktor Svedlund tittar lugnt på den tjattrande överviktige kommentatorn, tar fram stetoskopet och lyssnar på hans hjärta, som för att signalera att han kanske skulle lunga sig lite. Och det gör han. I nära en halv minut förblir han tyst.

Doktorn kollar hälsan.
Finländaren vann detta kvalheat och det ska komma att visa sig två dagar senare att det finländska laget vann hela tävligen genom att demontera och monera en hel bil på endast 52 minuter!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Variationer på ett tema.
Vartannat år hålls ett världsmöte på sommaren för 2CV-vänner. 2007 var det i Sverige, Borlänge, 2009 i Tjeckien och 2011 i bilens hemland, i Frankrike, i lilla byn Salbris med sina cirka 6000 invånare. Anläggningen, inklusive camping var dimensionerad för cirka 4000 fordon. 5350 fordon var föranmälda och i skrivandets stund noteras 7036 fordon ha registrerat sig. Hur många människor det innebar kan bara uppskattas till någonstans mellan 15 och 20-tusen personer, vilket medförde att Salbris befolkning ökade mångdubbelt under fem dagar i slutet av juli.
Ingen Citroën 2CV är den andra lik och ingenting är omöjligt, allt kan göras. Nedan följer ett bildkollage av iakttagelser.

Världsmötets symbol bestod av ett konstverk konstruerat enbart av 2CV-delar.

En 2CV kan ha alla färger.

En 2CV kan vara söt och lite blyg.

En 2CV kan vara krigisk

Ytterligare en krigisk variant, med hjul för rälskörning.

Den läsvärda 2CV'n.

En svenska syn på vad som är viktigt.

Om man är lagd åt MC-hållet möter det inget hinder.

Av delarna kan det bli konstverk med djurmotiv.

Pink Lady, var namnet.

Såklart lillgrabbens leksaksbil ska med. Tänk att vara granne med 007.

Det är lättmeckat.

Mecka i utförsbacke är heller inget problem.

Nunnan, från Louis de Funes filmer, dök upp på mötet.
Över 7000 fordon kom alltså. Det var överfullt på campingen, det blev fullt utanför campingen, de blev fullt överallt och galenskaperna blommade fullt under fransk organisation. Och allt kretsar runt en bil, en konstruktion med sin grund i 1930-talet.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Rekapitulation.
Så satt jag där, med Asus EeePC i knät, bekvämt i stolen i partytältet, när övre halvan av skärmen övergick i regnbågens alla färger. Jag insåg då att varningar hade getts, att den över tre år gamle trotjänaren för 2490 kronor skulle ge upp. Bokstaven "j" hade på senare tid av någon anledning blivit svårläslig. Något skulle hända och det hände på det största världsmötet för Citroën 2CV i Salbris, 200 kilometer söder om Paris, någonsin. Just då händer det. Tilläggas kan att även om datorn hade fortsatt leva, så var tillgången till internet nära obefintlig. Min enda chans skulle ha varit att vandra till hotellet 2 kilometer bort eller aktivera mobiltelefonens "dataroaming", med tillhörande av teleoperatörerna satta skyhöga avgifter. Det blev ett tillfälligt avbrott i det över fem år kontinuerliga bloggandet. C'est la vie.
Nu avbryts avbrottet.
Nedan följer det korta bildsvep jag skulle ha publicerat den där dagen den 26:e juli när det tillfälliga avbrottet inträdde.
Kalabaliken i Salbris
Bilderna talar.
Det väntas nära 7000 bilar till världmötet. Vi köade i över fyra timmar för att komma till campingen. Som tur var regnade det inte. Mängden bilar är överväldigande, en studie i totalt hängiven gränslös genial galenskap.

Om man har en Citroën HY kan man svetsa på en 2CV ovanpå, uppenbarligen.

En lott för 20 kronor och du kan vinna en 2CV.

Hotellet gav bort T-shirt med specialreklam för världsmötet.

Många i kön.

Ett hav av 2CV väntar i kön till inregistreringen.

Vi är på plats, installerade och redo för fest.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
På världsmote för 2cv i Salbris. Datorn havererat. Inga fler inlägg förrän 7:e augusti.
Grrr.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Dan före dan.
Någon mil före nordöstra infarten till Salbris börjar det märkas. Skyltar vars pilar utgörs av en liggande Citroën-logotype berättar var platsen för världsmötet ska äga rum. Antalet 2CV på vägen ökar markant. Väl inne i byn Salbris är invasionen i fullt vardande. 2CV av alla nationaliteter och stilar surrar kring som bin runt en bikupa.
Entrén till stormarkanden, Super U, är dekorerad med dekaler om 2CV. Innanför entrén finner vi en uppblåst 2CV i full skala.

Utanför hälsar vi på två norska bilar som färdats i sex dagar. Det blir några ord om aktuella förfärligheter, långt borta och nära.
Madame på hotell le Dauphin i Salbris skiner upp när vi anländer i 2CV. - Bienvenue sur la fête!. Sen berättar hon att det ska regna hela veckan, med tillägget, men vad gör det när det är fest. Hon vill gärna visa hur hon smyckat entrén till hotellet för detta festliga tillfälle. När jag berättar att bilden ska in på bloggen, vill hon gärna själva vara med. Voila!

Från hotellrummet högst upp i huset har vi utsikt över hotellets parkering på baksidan. Vår 2CV fick tidigt sällskap av en engelsk röd/vit 2CV6 Dolly.

Klockan 19, dennna dan före dan, serveras kvällens måltid på hotellet. Det blir den sista före campingen, före den stora invasionen, som startar imorgon. Vi hoppas att regnet håller sig undan, åtminstone till vi får upp partytältet. Mat, öl och vin har vi handlat. Partyt kan börja!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Söndag och sol.
Från byn Avesnes-sur-Helpe styr vi frukostmätta söderut denna söndag. Temperaturen är mycket måttlig. Fransmännen klär sig i jeans, tröja och fleecetröja. Själv går jag i shorts och linne och sandaler. Det är sommar!
Genom höjder och dalar gungar vi med 2CV fram i 100 km/tim nedför och 50 km/tim uppför. Så småningom planar landet ut, solen tittar fram och i en by pågår en liten söndagsmarknad, där dagens lunch i form av en "sandwich bagnat" inhandlas. Varje måltid kräver en dessert, och dagens val blir "rond framboises", dvs. runda tungt smöriga bullar med hallon inbakade.

Så når vi regionen Champagne-Ardennes, där vindruvsfälten överväldigar. Det är lugnt, det är lite bilar, det är stängt, det är söndag och en äkta fransos ligger just för tillfället och vilar efter dagens lunch. Vi stannar vid en rastplats, vid en lite sjö, och inmundigar vår sandwch.

Vägarna genom vinfälten är en 2CV's rätta element. Vägen och bilen trivs tillsammans. Varje kurva, varje gupp är en njutning.
Vid tretiden anländer vi till Bray-sur-Seine, som är det tredje hotellet vi ringer för att söka rum. Övriga är hotell är antingen fullbelagda eller helt enkelt stängda eftersom det är söndag.
Måndag morgon har vi bara 16 mil kvar till Salbris. Väderprognosen säger att tisdagen ska vara regnig och att resten av veckan ska vara växlande molnighet och cirka 22 grader varmt, i Salbris.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
I en av alla dessa byar.
Stora vägen går genom byn och i byns utkant, utan någon som helst förskönande omgivning, ligger hotellet, liksom dess tillhörande, av Logi de France graderade enstjärniga, restaurang. Det ser inte mycket ut för världen, men fasaden döljer det goda.
För 24,50 Euro erhålls en fyrarätters meny. Riklig, varierad och ytterligt välsmakande mättar den en Europa-farares hungriga mage. En flaska Bordeaux (Rotschild) för 15 Euro ackompanjerar osten i förrätten lika väl som det perfekt grillade entrécôte-stycket av större modell. För totalt 64 Euro har vi ätet och druckit så gott som i Sverige skulle betinga ett pris på minst det dubbla. Och vi undrar varför utan att finna ett svar.
Från restaurangen till hotellet är det blott 100 meter och likt vaggande ankor tar vi oss tillbaka till hotellrummet. Jag förstår att jag förmodligen ser ganska rolig ut, med den lätt stapplande gången till följd av en överfull mage. Att sömnen ska kunna påbörjas liggande på mage är bortom möjlighetens gräns. Ryggläge anbefalles, allat annat måste klassas som livsfara. Likaväl vet jag att imorgon har allt sjunkti samman och den enkla franska frukosten med starkt kaffe kommer att smaka väldigt, väldigt gott.
Om två dagar anländer vi, enligt planen, till Salbris och det stora evenemanget för att alla som färdas i sin Citroën 2CV. Väderprognosen talar om måttliga temperaturer och några regndroppar, men längre fram klarnar det betydligt.
Det är franskt, det är precis så det ska vara, det är väldigt, väldigt bra, i en av alla dessa byar.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Schnitzel och god sömn.
Allt i Tyskland är rejält, rustikt, överdimensionerat och hållbart. Bordet som kvällens måltid serveras på är sju centimeter tjockt av massivt trä. Bjälkarna i taket är grova som brospann. Ölmängden är väl tilltagen, för att inte tala om mattallrikarna av porslin som väger ett kilo.

Kvällens schnitzel mit bratkartoffeln.
Under middagen läser jag twitterflödet och ser notiser om Oslo, som till en början verkar overkliga. Jag klickar vidare och förstår att ett bomb smällt i centrala Oslo. På rummet rattar vi in CNN och lär oss att en galning har gått loss i en avrättningsaktion på en ö utanför Oslo. Fruktansvärt.
Trots de hårresande nyheterna rusar kroppens energi efter en sådan schnitzel till magen för att bryta ned och spjälka upp födan, varpå jag själv somnar väldigt lugnt och sött och sover oavbrutet tills morgonen kallar.
En tysk rejäl, rustik, överdimensionerad och hållbar frukost blir stommen för dagens etapp genom den plats på jorden som närmast kan benämnas med uttrycket "gyttret". Det är där Tyskland möter Holland, som möter Belgien. Det är där vägarnas nummer och namn varierar, där skyltningarna skiljer sig, där även en GPS kan gå bort sig.
Medelst en tysk karta från 1985, en fransk från 2008 och en GPS-karta från 2009 kombinerar vi angivelser och finner minsta gemensamma nämnare för att leda oss in i civilisationen, mot landet med stort F, till Frankrike. Under tiden blåser det kraftigt från väst med måttliga +16C och därtill avlösande regnskurar.
Klockan 17 tittar solen fram, lite värme anländer samtidigt som gränsen till Frankrike passeras. Äntligen blir vägarna framkomliga, skyltarna förståliga, byarna kompletta. Det är som att komma hem, när vi svänger in 2CV på gården till le Hotel denna lördagkväll, för att äta en trerätters meny och sova gott inför morgondagens etapp som helt och hållet äger rum i Frankrike!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Transport.
TT-lines färjefärd från Trelleborg till Travemünde visar sig vara ett alldeles utmärkt vis att ta sig från Sverige till Tyskland på. Förutom det faktum att hytterna är fräscha och att kall god tysk öl serveras i panoramambaren till modest pris, vinner vi körsträcka, tid och en natts sömn.
Frukosten denna morgon är så svensk den kan bli med rågrutor, tubost och juice.

Det går snabbt att ta sig av färjan och inom kort befinner vi oss på autobahn A1, en väg vi ska bli trogna under lmerparten av dagens 35 mil. Det är tvåfiligt, trefiligt, fyrfiligt i variationer allt efter hur de ständiga vägarbetena avancerar. I den högraste av filer huserar vi, på häng efter än den ena än den andra långtradaren. Plötsligt kommer en norrman i en 2CV med ovanlig lack och susar förbi med några hälsanden tutanden. Tuta och vinka tillbaka och under några kilometer hänger vi på den norska uppenbart lätt lastade bilen.
Då denna dag startade tidigt med bilkörning redan 07.30 slår vi läger desto tidigare i en liten by med namnet Ladbergen, strax söder om Osnabrück. Så skönt det kan vara med en timmes sömn direkt på eftermiddagen innan en uppfräschande dusch och kvällens måltid. Det lilla hotellets rum är fräscha trots en misstänkt anda av 1970-tal med en lätt släng av Östtyskland. Att tyska kuddar är stora och att man allt som oftast sjunker ned mjukt och skönt med huvudet i dem var känt, men att de käckt placerats som trekanter, väcker fantasin.

Det är tyskt, ack så tyskt, allt detta Tyskland.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Undan regnet.
Vi är på väg mot Salbris, i Frankrike, för det 19:e världsmötet för Citroën 2CV, som går av stapelsn den 27-31/7. Nära 6000 fordon väntas komma till byn och dess kraftigt utökade camping.
Första etappen från den svenska huvudstaden ändar i Huskvarna, utan en minsta droppe av det av metrologerna förutspådda regnet. Glada i hågen styr vi kosan utmed Europaväg 4 morgonen därpå, för ett litet besök i Malmö, innan färjan från Trelleborg mot Travemünde avgår klockan tio på kvällen. På sträckan från Jönköping och söderut låter vi oss lockas av den ungerska lastbilen med tillropet "Komloska". Vi anammar uppmaningen och lägger oss precis bakom och sugs med på luftkudden som om vi vore en loska. Det går fort och gasfoten blir märkbart lättare.

I trakten av Helsingborg kommer första droppen regn, och det ska inte bli den sista. I Malmö regnar det oavbrutet och vinden får regnet att strila på tvären.
Vägen från Malmö mot Trelleborg är totalt regnfylld. Ovädret är parkerat över oss. Som tur är kan vi checka in på färjan och ta oss ombord i skydd undan regnet. I kön till ombordkörningen träffar vi på den första av alla Citroën 2CV som är på väg mot samma mål som vi - Salbris!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link




Kalender



