Det ringer från ett Malmöföretag. Jag svarar artigt med mitt namn, min vana trogen.
- Hej, jag skulle vilja boka ett möte med dig. Går det bra?
- Ja, vad gäller saken?
- Jo, det är så att vi behöver en referens från Tyresö så vi är till och med beredda att betala dig för att vara det.
- Vad är det ni vill leverera?
- Jo, jag vill boka in Magnus, så att han kan möte er för att berätta hur ni kan få en toppmodern hemsida.
- Har du kollat på min hemsida innan du ringde?
- Öhh, nej, det har jag slarvat med.
- Vad jobbar ni i för verktyg eftersom du säger att ni levererar toppmoderna hemsidor?
- Öhh, ja, det vet inte jag för jag är bara fotfolket här.
- Du har ringt ett företag som producerar toppmoderna hemsidor, så möjligen har du ringt fel?
- Öhh, jo, jag då får jag tacka för mig då.
- Tack, du.
Uppenbarligen agerar Malmöföretaget enligt löpande-band-principen, där en person gör ett handgrepp utan att veta ett dugg om resten. Han som ringde skulle bara ringa och boka en mötestid. För övrigt kunde han ingenting. Det gick bra för Henry Ford på 1920-talet när han skulle massproducera bilar. Då räckte det bra med att en person drog en och samma skruv dag ut och dag in utan att veta ett dugg om bilen ifråga. Produktionsorienterat tänkande. Dömt att misslyckas på 2000-talet andra decennie i en servicebransch.
Det andra väl värt att notera är den överrumplande taktiken med att direkt fråga efter en mötestid, för att sen signalera att de vill betala för att få mötas, och med detta inledningsvis försöka förleda mig att tro de är kunden och jag leverantören.
Telefonförsäljartricken upphör aldrig att utvecklas.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Den ekonomiska vintern.
Harry S Dent talar om den 80-åriga ekonomiska livscykeln. Enligt denna cykel befinner vi oss nu i vinterperioden, med lågkonjunktur och framtida deflation som kännetecken.
Samma tidsperioder, samma cykliska förlopp kan beskrivas med andra ord, som skapar oss en tydligare bild över vad som hänt, händer och kommer att hända.
Tiden efter andra världskriget ledde till samhällsbyggnad, där ingenjören var hjälte, från 1945 till 1965 under vårliga tiden, enligt den ekonomiska livscykeln. Den efterföljande sommarperioden från 1965 till 1985 var fulländningens epok där socialarbetaren axlade hjälterollen. Marknadslösningarnas epok tog vid och entreprenören hyllades från 1985 fram till 2005. Nu är vi sedan 2005 redan sju år in i den ekonomiska vintern med omprövningarnas epok där ledaren är vår hjälte samtidigt som en praktisk kultur vinner mark. En epok som ska vara ända fram till 2025.
Ledorden i denna lågkonjunktur med förväntad deflation är, enligt förklaringsmodellen ovan;förändring, praktiskt kultur, handling och lågmäld diplomati. Det gäller inför nästa 80 år långa ekonomiska livscykel, som alltså börjar om 13 år.
Alltså ska jag idka förändring, vara praktisk i handling och samtidigt lägmält diplomatisk. De tre första klarar jag. Den sista får jag öva på, i omprövningarnas epok.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Aktion.
Fruktansvärda avrättningar i Toulouse. En man med motorcykelhjälm åker runt på en scooter för att med pistol avrätta medmänniskor. Mord sker tyvärr inte sällan. Men nu är det tredje gången gillt under kort tid som samma mördare slår till. Det franska måttet är rågat. Det är nog nu.
I Frankrike är transparensen stor. Televiserade nyheter visar människor som öppet talar, gråter, sörjer, utan att hålla igen. Det som har hänt måste talas om, måste bearbetas, här och nu. En nationell känsla måste bara få pysa ut och kommuniceras människor emellan.
Sålunda far presidenten, sin vana trogen, direkt iväg till Toulouse för att vara där, vara närvarande, mycket närvarvande. Den kandiderande socialistiske Mr Hollande far också dit, något senare, något lugnare, inte fullt lika närvarande, men han är där. Valkampanjerna är för tillfället inställda.
Direkt sätts alla krafter in. När det ska ske, ska det ske. Poliser av alla slag och militär överallt. Redan idag har kropparna från de avrättade flugits till flygplatsen Charles de Gaulle, som fransoserna benämner Roissy. Och på flygplatsen befinner sig president Sarkozy med sin premiärminister för att ta emot.
Det är aktion. Människor gör. Det är fransk katastrofreaktion.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Glömskan.
Datalagringslagen riskerar att blir tandlös, hör jag från radions nyhetssändning en morgon i mars år 2012. Datalagringslagen, funderar jag, och undrar hur en lag ska kunna reglera lagring av data. Den mänskliga övertron på EN lösning slutar aldrig att förvåna.
Att lagra varenda digitalt samtal som förs, skapar en arkivfråga av ofantligt mått, till en inte oansenlig kostnad, ett pris som någon ska betala. Om sen alla dessa pengar plöjs ned i något som ska visa sig inte vara till nytta är det inget annat än rent slöseri. Muda, kallar japanerna det.
Salig i åminnelse tänker jag ännu en gång på Jan Stenbeck som så klokt sa "Politik vinner över marknad, men teknik vinner över politik".
Satelliterna satte de sovjetiska härskarna på pottkanten och muren föll.
När så den svårt folkpartistiske juridiske företrädaren för ett regeringsparti talar ekar glömskan.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Obloggade nätaktiviteter.
För de läsare som inte nyttjar Twitter och följer mig på @JerkerP noteras nedan dagens två Tweets.
Staxo - Översikt affärssystem - http://t.co/A8luSlMy #affärssystem #itmanagement
Titanicmannen - Del 82, John Charles på Cabegon: http://t.co/XpAzyKEV #titanic #titanicmannen
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Insikter.
Från den moderatat stämman i Örebro hörs Reinfeldt stämma ljuda med jobben, jobben och jobben som ledmotiv. Han står där ensam, lika ensam som Göran Persson stod en gång och som väl uttryckte i sentensen "alltid ensam, aldrig ensam".
Han nämner att om 10 år har 40% av de anställda inom Landsting och Kommuner gått i pension. Omskrivet innebär det att 400.000 människor inom Landsting och Kommun idag är cirka 55 år. Med glädje konstaterar jag att han börjar tala om demografin, om hur många vi är och i vilken ålder. Reinfeldt får ett plus i kanten för det.
I nästa stund uppstår frågan huruvida Reinfeldt eller någon honom närstående läst böckerna av Harry S Dent. Jag talar om de tre böckerna The roaring 2000's, 1998, The great depression ahead, 2008 och The great crash ahead, 2011. I dem beskrivs vad som händer utifrån demografiska förhållanden, hur många vi är och i vilken ålder.
Förutom det rent demografiska med att väldigt många människor i Sverige, Europa, USA och Kina har passerat 50 år och närmar sig pensionåldern med stormsteg, förutom detta statistiskt enkla faktum påpekar Dent lite lätt att vi, i västvärlden, har en jättelik inflationsbubbla som briserar ungefär samtidigt som många blir gamla och konsumerar mindre. Vi är på väg in i den ekonomiska vintern i den 80-åriga ekonomiska cykeln. Det är alltså två bakslag som slår till samtidigt.
En ekonomisk vinter är inte dugg besvärlig om vet hur man ska klä sig, om man vet att vintern kommer.
Undran består om det är så att Reinfeldt eller Borg eller någon läst Dent, om ni sett vad som väntar. Kanske har ni det, men vågar inte säga hela sanningen, för då skulle folket bli galna och protestera och väljarna svika och makten förloras. Eller också har ni inte sett, inte förstått, inte nått insikt.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Ett pågående skådespel.
Varför gå på teater när ett non-stop skådespel försiggår nu och dryga månaden framöver. Det handlar om det franska presidentvalet, som får det amerikanska förestående presidentvalet att framstå som en utdragen taskig reklamfilm i TV4.
Den sittande president Sarkozy, med en energi likt en kanin på amfetamin, har lovat att lägga tre nya förslag varje dygn och uppträda på möten runt i landet som kallas för Hexagonen. Här har vi de insinuerande uttrycken, minspelet och gesterna i en oändlig flod.
På den andra motsatta sidan växer en bulldozer fram i den socialistiske kandidaten Hollande. Alltmer presidentlik rör han sig på publika arenor. Inte heller här saknas minerna och gesterna. Nu berättas också att Hollande är redo att möte Sarkozy i brottningsringen, i den offentliga debatten som är den bästa av direktsänt skådespel som kan förstås även av den som inte kan franska. Ansikten och händer, de ständiga avbrytningarna av varandra, den hätska oordning som uppstår när debattledaren inte får en syl i vädret, talar ett universiellt världsomfattande eget språk.
I nuläget säger opinionsundersökningarna att det är jämnt, väldigt jämnt, mellan Sarkozy och Hollande. Olika undersökninger pekar på olika trender där Sarkozy och Hollande går ömsom upp ömsom ned. Det är mellan tupparna Sarkozy och Hollande slaget ska stå.
På tredje plats har Frankrikes svar på Jimmie Åkesson, Marine Le-Pen, nu lyckat skrapa ihop de 500 underskrifter av borgmästare som behövs för att få ställa upp i presidentvalet. Hon ligger på ett betryggande långt avstånd från valets stridstuppar.
Den första valomgången sker den 22 april. Om någon då skulle få minst 50% blir den kandidaten vald till president. Om så inte blir fallet, vilket är troligt, sker en andra valomgång den 6 maj.
Skådespelet Presidentielle kan njutas i en och en halv månad ytterligare. Voila!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vattenrör utan vatten.
Breven, telefonsamtalen, utskicken är närmast oändliga, när Telia Öppen Fiber från Telia Operator Business söker kontakt. För 16-tusen ska jag få en fiberkabel dragen ända in i huset där den ska avslutas med en mediaomvandlare.
Jaha, säger jag, upprepade gånger, med fortsättning att Jag vill ha snabbt internet - vad kostar det?. Lika många gånger säger han, hon, den samma svarar att Det får jag inte prata om. Jag känner hur hela min kropp utvecklas till ett frågetecken. Ska jag köpa vattenrör utan att veta vad vattnet kostar, när det redan finns ett vattenrör där vatten rinner in och ut och jag vet vad det kostar, tänker jag.
En kväll ringer det på dörren och kontaktsökandet har nu övergått i personliga hembesök. Vid köksbordet spelas samma visa upp. Rör utan vatten och priset på vatten får vi inte tala om, och när vi inte får tala om det kan vi inte räkna på det.
För att lära mig mer förhör jag mig om hur det hela skulle gå till och får då veta att fiberkabeln ska dras genom den befintliga kanalisationen till huset. Upplysningsvis påpekar jag att någon befintlig kanalisation är obefintlig såvida de inte önskar dra fiberkabeln i avloppsrören. Nej, det vill de inte och hänvisar då istället till telefonstolparna som idag bär den klassiska telefontråden av koppar till huset. Där ska fiberkabeln också hänga. Jaha, säger jag, ni vill alltså ersätta den befintliga kopparkabeln med en fiberkabel, för vilket ni vill ha 16-tusen i ersättning, har jag fattar rätt, fortsätter jag.
I det skedet träder argumentet om den enorma värdehöjning av huset som inträder om en fiberkabel får hänga i luften. Motargumentet finner jag i att utvecklingen av kapaciteten på kopparkabeln de senaste 15 åren överstiger det någon trodde var möjligt och något slut kan inte skönjas på den trenden. Dessutom är utvecklingen av alla trådlösa teknologier från 3G till 4G till alla möjliga G närmast explosiv.
Då ökar hon takten och närmast mekaniskt upprepar det inövade budskapet om fiberns överlägsenhet före all annan materia på jorden.
Det hjälper inte. Jag vill inte ha en hängande tom fiber för 16-tusen. Jag vill inte ha rör utan vatten.
[ kommentarer 2 ] ( 28 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Att vilja väl.
Så sitter hon där i TV-rutan, allas vår Maud. Hon berättar om idén med Alliansen och hur det började och hennes inställning att "vilja sina lagkamrater väl". Hon säger det med udden riktad mot den svårt folkpartistiske Björklund, som hon inte menar har den grundläggande inställningen att vilja väl.
Det jag hör att hon påtalar är den för mig självklara idén med att om minst två personer ska göra något tillsammans ska minst de två personerna ha nytta av det, båda tjäna något på det. På affärsspråk kallas det win-win. När leverantör och kund ska göra upp, avtala om något ska båda ha den andres väl för sina ögon främst. Inte bara sitt eget väl och inte främst. Ett affärsmannaskap.
En annan förespråkare på samma tema är talaren Joakim Jardenberg, som jag hört uttrycka det med "Be honest and do good shit". Var ärlig och gör bra - för kunden, skulle jag vilja komplettera och förtydliga. Ett affärsmannaskap.
Motsatsen är tyvärr vanligt förekommande med allehanda erbjudande som påstår sig värna kundens väl och ve, men som man med en minimal klarsynthet kan avslöja som rent "geschäft", där endast den egna förtjänsten ägnas en tanke. Låt mig nämna energibolag, telefonibolag och katalogbolag som blott några övertydliga exempel. För dem är inte fokuset att kunden ska få något bra.
Åter till Maud och den regering hon ingick i, som jag anar har saknad av någon som ser till att hålla ihop, att vilja varandra väl, i Alliansen. Jag ser ingen som tagit Mauds stafettpinne. Antingen beror det på att jag inte ser eller att denna någon inte finns. Jag misstänker det senare, när jag betraktar herrar Reinefeldt, Borg och Björklunds ansiktsuttryck i TV-rutan. Men jag kan ju ha fel förstås.
Utan Mauds affärsmannaskap, att vilja väl, blir regerandet en utmaning.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Upprepad pinsamhet.
För 20 år sedan var dåvarande statsminister, Carl Bildt, och dåvarande kulturminister, Birgit Friggebo, på besök i Rinkeby. De flesta av oss minns det. Den där fruktansvärda pinsamheten när präktigheten gör besök i en för dem okänd verklighet och agerar fel. Helt fel. Allsång till melodin We shall overcome, med rötter från USA's medborgarrättsrörelse på 1950-60-talet, med fru Friggebo som körledare. Jag ryser.
Som om historielösheten och minnesförlusten vore total finner jag att 20 år senare ger sig ånyo en folkpartist med hög präktighetsfaktor ut i den okända verkligheten. Den 40-åriga integrationsministern ska ha sitt kontor en vecka i Rinkeby, som av honom definieras som ett "utsatt område". Utsatt för vad, av vem, undrar jag. Är Ullenhag insatt i utsatthet?
Hela språkbruket strålar av en uppifrån-och-ned attityd, när han ska ut till det utsatta området med de utsatta människorna. Enligt regeringen " för att visa på vikten av att det etablerade samhällets institutioner på riktigt finns på plats i dessa områden.". "Dessa områden", som vore det getton längst ned på samhällets stege, definierat av de som anser sig vara högst upp, av de som ser världen i hierarkier vertikalt, fortfarande, år 2012.
Jag känner pinsamheterna ställa sig på kö.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kalender
