Den har stått där, ute på altanen, hopskruvad sedan dagarna mellan jul och nyår, utan att brukas. Tom och blöt och ömsom översnöad har den bara väntat på att få fyr. Jag talar om julklappen, som min arbetsgivare, som är jag själv, envisades med att ge mig. En eldstad. Skulle en hel stad eldas?
Solen lockar till altanen. Vedbitarna har torkat i carporten. Bara att såga upp och tända på. Inga problem. Det brinner mer än väl.
Jaha, varmt och skönt är det i lågornas sken. Den lille pyromanen inom mig mår väl. Men, vänta, det är ju en plåt och ett grillgaller till denna eldstad. Borde man inte kunna använda det på nåt vis? Grilla korv, föreslår jag och inser att nån grillkorv står inte att finna i hemmet. Nähä, då blir det ingen av användning av grillgallret. Men plåten då, ska inte den kunna komma till användning? Man skulle ju kunna baka nåt bröd.
Tiden från idé till förverkligande är bara några steg och 30 sekunder bort. Lika delar vetemjöl, rågsikt och havregryn blandas med lite bakpulver och vatten, tills det blir en lagom rinnig smet, som kan hällas ut i eldstadens panna. För säkerhets skull en liten skvätt olivolja i pannan för att om möjligt undgå att degen blir permanent förenad med plåten. Voila, nu gräddas det.
Brödstycket liknar allt annat än ett brödstycke. En lätt blek variant av pressad pappersmassa, som en restprodukt från ett pappersbruk. Elden brinner ner och värmen avtar. Det blir dags att lätt, tack vare olivoljan, frigöra pannan från brödet.
Mot lunchbordet. Lite Bregott på brödet och smaka. Jodå, om jag hade adderat lite salt i degen hade det inte alls varit så dumt. Men, vad gör väl lite salt när man just provat julklappen.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Relationen till den franska republiken.
Med de franska språkkunskaper jag önskar jag hade följer den omedelbara reaktionen på nyfödda prinsessans första namn. Estelle, så franskt att självast Jean-Baptiste må le i sin grav.
Om vi tar isär namnet i två delar, så det blir detest elle som på franska blir är hon. Namnet blir lätt rekursivt, då det pekar på sig självt -Estelle är hon eller på franska Estelle est elle.
Det är som jag skulle vara döpt till Jagär, vilket skulle kännas mycket märkligt.
När tyskarna ansåg att den nyfödde skulle ha ett tyskklingande namn blev det istället franskklingande. Det blev ett - noll, till Sarkozy mot Merkel. I de tyska magasinen berättas ivrigt om prinsessan, medan de franska lite avmätt och noterande konstaterar att i Sverige är de kungliga populära.
Som en komplett paradox tas namnet från det land som brutalt gjorde sig av med kungligheternas lyxliv redan 1789. Att Sverige fick importera en kunglig från franska republiken blott 21 år därefter, på grund av akut brist på svenska kungar, gör bara att lilla Estelle med namnet återkopplar 200 år bakåt i tiden.
Sådan är hon Estelle i relationen till den franska republiken.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Realtidssagan.
Ännu ett kapitel kunde skrivas i den svenska rojalistiska sagan idag. Från att ha varit verklig makt har kungligheten gradvis övergått i en saga, en historia, ett skådespel i realtid. Kapitel för kapitel rivs märklighetsmurarna ner, sakta, sakta men stadigt.
För 30 år sedan var det en livmedikus som för journalister kungjorde vad som skett. Idag var det en överklädd grabb i fadersroll som valde att själv berätta. I bakgrunden stod de äldre, lätt stofila företrädarna för kungligheten, som väktare över antikverad etikett. Det var heller ingen vanlig barnmorska som förklarade det mer tekniska, utan en grånad man i vit rock vid namn Lennart, som bara talade om en normal förlossning, inget speciellt. Livmedikusen var bortrationaliserad.
Samtidigt twittrar yttre befälet för Södermalmspolisen en reflektion ur sitt perspektiv från sin verklighet "Märklig natt. Man kämpar fram ett kungligt liv. På annat håll i samma hus kämpar ett annat liv att hänga kvar, utsatt för grovt våld..".
När hemligheter i en öppnare värld blir allt svårare att bevara, kommer realtidsagan om kungligheterna att bli än mer absurd, än mer kontrasterande mot verkligheten, vilket med all rimlig logik borde det tvinga fram ett modernt realistiskt liv för den nyfödda.
Sakta, sakta normaliseras kungligheten, vilket jag verkligen hoppas.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Bröders sammankomst.
I dagens flöde av nyheter fastnar min blick på rubriken Ubuntu on Android. Det är något som känns bekant, som känns naturligt, som om det redan funnits. Ubuntu och Android är de två bröderna sprungna ur samma DNA.
Engelska företaget Canonical, som distribuerar Ubuntu, har kommit på den goda idén att komplettera en Android-telefon med funktionen av en PC. Genom att sätta Android-telefonen i en dockningstation, till vilken tangentbord, skärm och mus är ansluten, förvandlas telefonen till en Ubuntu-baserad PC.
Eftersom både Android och Ubuntu bygger på Linux är harmonin given. Deras kroppar har ingen grund för en frånstötningsprocess. Det är helt enkelt en alldeles lysande och genial idé. Som av en händelse skrev jag om denna kombination redan den 24 augusti 2010 i bloggposten Ubuntu och Android in i 2010-talet
Frestelsen att säga "vad var det jag sa" är så stor att den omöjligt kan motstås.
Bröderna har funnit varandra.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Lose-lose.
Vi har vårt eget Grekland, vi i Norden. Det stavas SAS. År efter år, kvartal efter kvartal, miljard efter miljard. Mina skattepengar flyger upp i tomma intet i luften när staten, som ägare, på löpande band sätter in mera pengar på SAS bankkonto. Samtidigt får SAS idag välförtjänt kreditbetyget B-.
Min kompis ringer från Gardemoen. Han har varit i Oslo över dagen och ska åka hem till Sverige, med SAS. Hans biljett avser flygplanet som ska flyga klockan tre, men eftersom han är effektiv är han klar tidigare och anländer Gardemoen glad ihågen med förhoppningen om att kunna flyga med flygplanet som ska avgå klockan två.
Det går inte, får han höra av en människa bärande SAS-uniform. Förvisso är flygplanet klockan två bara fyllt till hälften, men efersom min kompis har en biljett som de valt att kalla för ekonomi kan han inte få plats på det flygplan som lyfter klockan två och har 65 lediga platser. Det går inte. Han blir heller inte erbjuden att genom att betala något extra få möjligheten att sitta på någon av de tomma stolarna i flygplanet klockan två. Det går inte. Så är det. Det går inte.
En affärsdrivande rörelse med kunden i fokus hade naturligtvis gjort kunden glad och erbjudit plats på det halvfulla flygplanet klockan två, samtidigt som möjligheten öppnats för SAS att erbjuda en ny kund ett bra pris på flygplanet klockan tre. Då hade både min kompis, flygbolaget och den nya kunden vunnit. Ett sådant tänkande kallas för win-win, eller i detta fall win-win-win.
Istället fortsätter vår egen grekiska flygflotta att aktivt tillämpa lose-lose, vilket med tiden endast kan leda till den hälsosamma avveckling av flygbolaget jag som skattebetalara länge väntat på.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Global räckvidd.
Tyresö närradio når över hela världen, tack vare nätet.
Därför är det extra roligt att rutinerade Åke Sandin gjort en intervju med mig om boken Titanicmannen En efterforskande historia.
Det var mycket lätt att samtala med Åke och vi hade riktigt kul, vilket kanske framgår av intervjun, som kan avlyssnas på www.tyresoradion.se
På denna direktlänk kommer du direkt till intervjun.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Drömmen om anställningstryggheten.
Blott 4 procents ökat väljarstöd i opinionsundersökningar får socialdemokraterna att kasta sig tillbaka i tiden och beklaga sig över att "anställda tvingas bli företagare". Drömmen om tiden när den eviga anställningen rådde hela livet lever kvar. En bild som har sin födelse i förhållandet när bruket var tryggheten som skulle föda generation efter generation.
När världen går från att vara produktionsorienterad till att vara kundorienterad innebär det att istället för att planera vad som ska tillföras kunderna, blir det kunderna som bestämmer vad de vill ha. Det blir efterfrågan som styr istället för utbudet. Det är två helt skilda drivkrafter.
När efterfrågan blir låg, blir det mindre att göra - mindre arbete. När efterfrågan ökar blir det mer att göra - mer arbete. I en efterfrågestyrd ekonomi blir det ekonomiskt ofördelaktigt att anställa eller uppdragskontraktera resurser efter en statisk idé om produktion, som inte motsvarar efterfrågan.
F-skattsedeln, symboliserande företaget, torde fortsatt öka, då trenden är att var och en blir sitt eget företag. Det är inget som helst märkligt, svårt eller otryggt att vara sitt eget företag. I förlängningen blir Företagarnas Riksförbund arvtagare till Fackföreningarna. Världen plattas ut och förenklas. Inget konstigt alls.
I ett försök att låta erfaren ger sig näringsministern på ett uttalande i ärendet som tillför begreppet snömos en högre valör.
Att som socialdemokraterna låta sig förskräckas över F-skatt visar bara på den evig tron på att möta framtiden med backspegeln i drömmen om anställningstryggheten.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Närvarande frånvaro.
Läs mera om Titanicmannen, Jonn Charles Asplund, på Antikmässan på titanicmannen.se
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Förklaringen till skillnaden och refinansieringen.
När jag kommer med 1000 kronor till banken, som banken lånar av mig, får jag nästan ingen ränta alls. När jag kommer till banken och vill låna 1000 kronor får jag betala många procent i ränta. Så enkelt är livet ur kundens perspektiv i ett kundorienterat synsätt.
På radio hör jag hur bankens företrädare talar med programledare och talesmän för ett särintresse, benämnt villägare. Kattorna går kring den heta gröten att skillnaden mellan inlåningsräntan och utlåningsräntan är stor. Bankens förklaringen är att det är dyrt för dem att låna, förtäckt förklaring för att svenskarnas enkla inlåning inte räcker, att det saknas pengar, pengar som inte finns, i alla fall inte i svenska kronor. Penningabrist, vilket kattorna låter sig nöjas med.
Ändå är det just i förklaringen punktering på luftslottet ligger. Alla dessa lån ur den intergalaktiska snårskogen som när macheterna får hugga rent visar sig vara ett tomma intet men i finanskretsar omdöpt till refinansiering.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Fötterna och stämbanden.
Jag har aldrig haft en enda tanke på att besöka Antikmässan. Intresset för antikviteter är nära obefintligheten. Ändå finner jag mig stående på Antikmässan i 8 timmar på mässans första dag. Mässan känns bekant.
Men det är inte Antikmässan som är bekant. Det är själva mässan, hallarna, gångarna, montrarna, allt runt omkring som jag känner igen från barndomen när jag följde med min far, som var monterbyggare. Det var hetsen och stressen före mässans öppnande, när allt skulle på plats och allt som då hände som inte skulle hända och alla de saker inte fanns, som skulle finnas. Tiden före mässan var uppfinningstiden, för att vara klar till öppnandet. Så några dagar senare var det dags igen, fast tvärtom. Allt skulle rivas, och det med en faslig fart. Det var då som den stora byteshandeln bröt ut, när saker från en monter byttes mot saker i en annan monter.
Nu är jag där igen, fast montern är färdigbyggd och jag behöver bara var där och prata och stå och stå och prata och prata igen och stå igen.
Ämnet är Titanic eftersom det i skrivandets stund är knappa 2 månader kvar till 100-års minnet den 15 april. Till den sobra och stiliga montern strömmar människor. Titanic fascinerar och filmmusiken från James Camerons film, Titanic, från 1997, strömmar ur högtalaren. Stämningen ökar. Jag pratar om båten, om allt kol, om alla eldare, om de svenska passagerarna och naturligtvis om min mormors kusin som överlevde Titanic-katastrofen.
Klockan 20 stänger mässan och mina fötter påkallar min uppmärksamhet, min hals är torr och stämbanden ber mig hålla tyst. Jag har haft väldigt kul med alla besökare, en dag på mässan.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kalender
