Oss fattas ingen tapas. Beslut fattades att äta tapas, sisa kvällen. Rejält med tapas. Tapas från havet. Bordet fylldes. Vi fylldes. Hovmästaren tittade, undrade och bar tallrik efter tallrik. De norska bordsgrannarna tittade upp från sina världsstandardiserade mattallrikar av pommes frites och grillat kött och frågade - Är det där tapas? - Ja, det är tapas! Vår sista tapas. Denna gång. Final call.
;)
Ett bord av havets tapas
Huruvida den fjäril som annekterat en Fiat gör sin sista resa är oss okänt. Fiat har gjort många slutresor, ändå är de inte slut. Fjärilar lever kort. Final call.
;)
Final call for fjäril.
Las Palmas flygplats har två parallella banor. Avgång på ena och ankomst på andra. Lördagar byts turisterna ut samtidigt som lägenheter och rum städas. Det stora skiftet.
;)
Alla gater är upptagna.
I avgångshallen ropar den maskinella spanska rösten sitt eviga "Final call for fligth....". Det slutliga utropet tar aldrig slut. Flygplanet till Billund i Danmark får sitt slutliga utrop varannan minut, men det tar aldrig slut. Det når aldrig final. Inga "final call" av "final call".
Vårt final call är final. Vi kommer ombord på en Airbus 321 som har nästan 30 lediga platser. Med en motvind på 180 kilometer/timme stretar vi oss mot Sverige i 6 timmar och 6 minuter. Vi är åter. Vi har varit på charter. Final call.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Forslad.
14 timmar, varav 6 på 30000 fot.
42% flygande.
58% bussande och väntande.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Utan en tanke.
I sandstrandens solstol infinner sig få tankar. Kroppen är där och hjärnan är med och registrerar det som sker i ögats synfält. Allt registreras, utan tanke. Det är nära så tanklöst att det är påfallande hur tanklöst det är och det i sig är tänkvärt.
Det är så skönt.
När de medhavda böckerna är lästa återstår lösnummer av engelska dagstidningar, vilket är en resa till en värld där kommissarie Barnaby lever bland mord. En värld där drottning Elisabeths göromål för dagen har en egen ruta i tidningen och där vi får veta att drottningen minsann tänker på miljön. Inför den resan till före detta Jugoslavien har hon inte köpt någon ny dräkt utan återanvänt ett tyg från 1988 som legat i förrådet. Återanvändning är miljöriktigt och korrekt i tider av finansiell oro. Hur nu oro kan vara finansiell, när oro per definition inte kan vara annat än mental.
För övrigt sänds Coronation Street fortfarande kvälltid på engelsk TV, som varar länge.
Bara en enda ros i ett evigt klänge
Så varar livet
Trist varar länge
Men, underbart är kort
Alldeles för kort
En vecka rusar fram, inte förbi, eftersom livet alltid sker uppmärksammat i presens. Underbart är kort.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Hela viken skyddar mot solen.
Så mycket solskyddsfaktor som konsumeras borde solen vara onåelig. Det gnids, sprayas, sprutas, gnids igen, det badas, det gnids igen, det sprayas igen och badas igen. Så fortsätter det i vår Niveavik. Det bästa sättet att tillskansa en okänd faktor solskydd är att bada. Upp ur havet kommer jag färdigskyddad, insmord, från alla de andra som tidigare badat av sig all Nivea. Jag är redo för solens strålar.
Solen har ingen mellanperiod. Den är alltid på. De som känner byn säger att det är mellanperiod. En period mellan två högsäsonger, tänker vi, medan den lätt högdragna svenske solbäddsgrannmannen förklarar "det är väl så att de som så att säga inte behöver vända på slantarna är här, medan de andra hamnar i playa Ingles". Apropå vår fråga om den finansiella oron skulle ha påverkat turisttillströmningen.
Att den finansiella oron inte påverkar solskyddsfaktorförbrukningen är uppenbart. Skyddet mot den enskilt största faktor, solen, som gör att vårt liv på jorden över huvud taget existerar, brukas oavsett finansernas tillstånd.
Vi har ett annat bra skydd mot hudsveda till följd av för mycket sol. Skugga.
Vår favorithovmästare vägrar erkänna att det är för lite kunder. Att det skulle vara lågsäsong, eller finansiell oro, lågkonjunktur eller det förhatliga ordet på R, recession, är honom helt främmande. Man tar dagen som den kommer. Imorgon kan det vara fullt igen.
;)
Utsikt från vårt favoritbord, från favoritrestaurangen.
Oavsett mellanperiod och solskyddsfaktor, kan vi se havet på kvällen från vårt bord på favoritrestaurangen.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vi har varit på Puerto Mogans ytterliga restauranger.
Ytterliga såtillvida att de finns i varsin ende av byn, den by som bara är så bred som stranden och hamnen medger. Mellan ytterligheterna finns uppskattningsvis tretti eller fyrtio restauranger ytterligare, men inte ytterligt. Minst häflten av dem serverar kanarisk potatis som bara är så god som såsen de ligger i är. Potatis är potatis. Sås är sås och den ska vi köpa med en flaska hem av.
Våra två ytterliga restauranger kommunicerar. Personalen på den ena vet vad vi åt på den andra restaurangen dagen före. Eller så kommunicerar de inte alls och det råkar vara som de säger att de har ögon för turister och kommer ihåg utseenden. Men varför just våra utseenden?
Personalen på den västra av de två ytterliga serveringarna känner igen oss direkt. Den anförs av en tandlös spansk hovmästare med det homosexuella beteende som vi tror oss se. Med tandlösheten läspar han fram namnen på de godaste rätter. Om det finns ett Kanariskt Läspmästerskap är han en given vinnare. Oss vinner han med maten.
På den andra ytterliga restaurangen annonseras fat med havets läckerheter. Vi väljer ett stort fat med friterad fisk av alla de sorter, där de flesta sorter är bläckfisk och, squid och något som skulle få en ordinär sardin att känna sig gigantisk. Det är friterat och det är gott och servitören, som är en liten rund man i bästa Lilla Fridolf format, berättar för oss vad vi åt dagen innan på den andra ytterliga restaurangen med den läspande homosexuella hovmästaren.
Ikväll ska vi äta ytterligare en gång hos den västra ytterliga restaurangen. Det ska bli ytterligt spännande.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
-Hur är läget?
- Horisontellt, blir det naturliga svaret.
Semesterlivet innebär att vi för en vecka förflyttar oss under stor del av dygnet till den genetiska vagga varifrån människan kommer, innan hon hon stod upp och innan dess när de första djuren kröp ur havets vatten. Ett vatten som vi finner mot horisonten, horisontellt sett.
;)
Horisonten horisontellt sett.
Lägenhetshotellets sängar är underbart sköna och strandens solstolar är perfekta för ett horisontellt liv. Tiden däremellan är sittandes på stolar för att äta och dricka samt de dagliga två promenaderna från lägenhetshotellet till och från byns förplägnadsinrättningar.
Horistonellt placerade på sandstranden bjuds vi en daglig språkutbildning av våra medbadare. Dagens ord kommer från Finland - "pinka-ponki" betyder strandtennis, men låter lätt urinalt, från vår språkliga horisont hört.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Puerto Mogán är lägsta änden av en dal.
Själva hamnen, Puerto, ligger vid utloppet från ett vattendrag som går genom dalen (Valle). Dalen är befolkad av oss turister. För en äkta kanarie torde det kunna framstå som en invasion av nordiska medborgare.
Med tanke på andelen norrmän kan dalen lika gärna vara en norsk fjord som torkat ut, på vatten, där någon placerat en Finlandsfärja i själva fjordfåran. Och det är alldeles underbart.
;)
Puerto Mogáns egen strand
Något säger oss ändå att det är liten mängd turister här. Restaurangernas bord gapar tomma. Butikernas personal ger ibland ett uttråkat ansiktuttryck. Kanske har den stora säsongen varit och trötta kroppar uppbringar sina sista krafter för att tillfredställa oss. Eller så har den finansiella världsröran påverkat. Vi vet inte ännu, men vi ska finna ut.
Växtligheten bryr sig inte alls om finanser och världstoppmöten. Grönskan förblir. Tomaterna och gurkan smakar solens sötma. Oliverna är ljuvliga. För ögats fägring skådar vi papegojblomman. Den talar till oss säger att klimatet är mycket humant.
;)
Papegojblomma
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vi lever i en egen värld.
Den världen benämner sig Cordial Mogán Valle och är ett jättelikt komplex, likt en Finlandsfärja från Viking Line, av lägenheter för semesterfirare.
;)
Bilden visar knappt halva Cordial Mogán Valle
Vi har vår egen kanariska fågelholk i lägenhetskomplexet. Den är utrustad med två rum, ett litet välutrustat kök, ett stort badrum och en stor terrass med bord, stolar, soltolar och utedusch. Allt som skulle kunna tänkas göra livet bekvämt finns här.
Konsten är att hitta vår fågelholk som har adressen F737. Hela komplexet är ett koordinatsystem i tre dimensioner utan raka vägar. En svårgenomtränglig terräng för en blek svensk som varit på resande fot i 10 timmar. Ett snår som får en labyrint att närmast likna en korridor.
Nej, det är ingen Finlandsfärja. Det är Cordial Mogán Valle.
Vår väg från den enda ingången till vår värld, genom receptionen, är fem olika hissar, om vi inte väljer att vandra till fots. Å andra sidan, som det heter när vägning utförs, har vi allt i vår fågelholk när vi väl är framme.
Endast 100 meter från receptionen ligger en supermarket med all mat till hyggliga priser. Det är vår kontakt med världen utanför denna egna värld, och det är alldeles utmärkt.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vi är på charter.
Charter är något man är på. En händelse, en företeelse, som inbegriper mycket mer än semester.
Allt är ordnat, i förväg. Flygsträcka, buss från flygplats till hotell och själva hotellet. Det fungerar klanderfritt. Det är charter, när charter fungerar.
I charter ingår också medresenärer. De finns av alla arter och sorter. Från ivrigt pratande lattemammor med barn till förvirrade pensionärer med hörapparat. Alla ska samsas i samma kö, i samma flygplan och på samma buss. Tiden går och värmen stiger. Alkoholen intages i stigande takt. Ljudnivån höjs. Det unga paret med två små barn är irriterade, på varandra. De ska till Kanarieöarna, där far och mor eller svärfar och svärmor, beroende på utsiktpunkt, väntar. Vi är på charter.
De två döttrarna från Nässjö, med varsin skrikande unge och deras egen mor, alltså barnens mormor, avbildar allt som sker. När ena barnet ser ett flygplan, när andra barnet säger cykelpedal, när någon ser ett vindkraftverk. Allt ska avbildas. Den digitala videokamerans batteri glöder. Utan att veta anar vi att mormor har bjudit döttrarna, som det heter. Eller uttryckt som att mormor har köpt sina döttrar för att få åka på charter. Vi vet inte. Vi är på charter.
Den glade västmanlänningen som köper et lättare mellanmål till honom själv och frun, på Arlanda innanför säkerhetskontrollen, för 305 kronor. En bricka med lite blandat för 305 kronor. Bredvid sitter det glada gänget i 50 års åldern som redan lyckats med två starköl klockan 08.30. Vi är på charter.
På flygplanet delas ännu mera alkohol ut. Människor har beställt alkohol i storpack, i bag-in-box med vodka. Sedlarna flyger, plastkorten dras med största kabbinpersonalfrenesi. Precis före landning laddar flygbolaget med ett extra erbjudande. En halv liter whiskey för 65 kronor. De som redan har köpt för tusentals kronor kan inte motstå. Vi är på charter.
Vi har semester, och har det väldigt bra.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Kalender
