Inspirerad av S-kurvan, som jag skrev om i fredags, kunde jag inte avhålla mig från att kolla vilken S-kurva (S) - Socialdemokraterna - har. Och när jag ändå var igång var det lika bra att kolla (M) - Moderaterna också.
Om man tar resultaten i Riksdagsvalen från 1911 till 2010, nästan 100 år, erhålls följande kurva.
S-kurva för (S) och (M).
Vi ser tydligt hur (S) kommer från innovationsstadiet i sent 1800-tal och befinner sig i tillväxtstadiet fram till 1940, då mognadsstadiet inträder och vidmakthålls fram till 1980-talets mitt. Därefter går (S) in i "decline" stadiet, för att år 2010 möta (M) i skärningspunkten. (M) har under tiden haft en motsvarande kurva, fast fasvänd, för att nu möta (S) i skärningspunkten. Två klassiska S-kurvor.
Ett annat exempel på en tydlig S-kurva finns på däckmarknaden. Fram till 1976 var diagonaldäck dominerande, för att från 1977 ersättas med radialdäck. Diagonal respektive radial har att göra med hur däckets kord är uppbyggt och vilka kapaciteter däcket därmed får.
S-kurva för diagonaldäck och radialdäck.
(S) egen S-kurva är påfallande lik diagonaldäckets S-kurva, om än inte samma nivåer och något spretigare.
Inte undra på att det tjuter i däcken på (S)-vagnen.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Varningstextinflation.
Jag förundras över en medial topprubrik som förklarar någonting fullständigt självklart - när det snöar blir det mer eller mindre halt ute. Så har det varit i urminnes tider och lär så förbli under överskådlig tid.
Samtidigt gör sig centralmeteorologernas stämma hörd med den utdelade klass 1 varningen. Vädergudarnas egen fatwa läggs på folkets axlar. Det kommera att bli halt när det kommer snö. En nyhet varje år. Akta er. Tag varningen ad notam.
I trygghetsnarkomanernas land fungerar det så att allt som inte är totalt säkert är per definition farligt. Allt enligt den berömda försiktighetsprincipen. David eberhard beskriver det i sin bok "I trygghetsnarkomanernas land". Vi blir en känslig församling människor.
Alla utfärdade varningar leder till att människor söker trygghet. Köerna till däcksverkstäderna, som tillhandahåller lugnande medel i form av däck som rubriceras vinterdäck, växer snabbt. Förväntan på elände växer parallellt med varningslarmen. Nu det måste ju bli halt.
Förra hösten rådde samma situation rörande svininfluensan. Köer till verkstäder, som med nålar sköt in vätskor i våra kroppar. Varning, varning. Domedagen var nära. Ni kommer ihåg.
Varning, varning, varningslarm, varning.
Gula skyddsvästar överallt. När alla så småningom kommer gående med gul skyddsväst på sig blir det automatiskt ständig varning.
Reglaget för känslighet, långt inne i hjärnan, vrider vi mot allt högre nivå. Det sker stegvis och omärkligt.
Imorgon, när och om det snöar, då blir det halt. Då får jag tänka på det när jag ska gå eller köra. Så enkelt.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Bort med skal och kärnor.
Potatispressen får åter göra tjänst när skalen och kärnorna ska skiljas från saften. Badrummet blir rödprickigt, jag blir rödprickig i ansiktet, slabbigt är det, men pressas ska det.
Slutligen, efter två silningar, genom den tyska uppfinningen durchslag, är det bara den grumliga saften, närmast likt ljus blåbärsoppa, kvar.
Det är nu dags för mätning av sockerhalten, som visar sig ligga på -4. Sockret har jästs bort, vilket det inte borde ha gjort, så snabbt. En provsmakning säger att det finns jästämnen kvar. För att ge jästsvamparna nåt att tugga på tillsättar jag mer strösocker tills sockerhalten hamnar på 22. Inte för att 22 är något eftersträvat idealvärde, utan bara för att jag tror att det blir lagom. Ingen vetenskap.
Sockerhalten har sålunda gått från 85, för fem dagar sedan, till -4, efter macereringen, till 22, efter tillförsel av socker. Alkoholhaltsformeln säger (85-(-4)) / 7,4) = 12 volymprocent, före tillförseln av senaste sockret.
Nu återstår att se att jäsningen sätter fart ånyo på "jäst-toan", där de nio litrarna vinsaft placerats i en jäshink.
Det pressade läget är över.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Skatteverket och IT-företaget.
Jag läser upprörda uttalanden om att en chef på Skatteverket medverkat i en reklamfilm för ett känt IT-företag som Skatteverket samarbetat med och enligt egna uppgifter lyckats göra något bra. "Skandal", skanderar fackordföranden. Så får man inte göra.
Ingenstans finner jag någon som beskriver vad som är problemet. Jag begriper inte vad som är problemet. Är det fel att berätta om något som gått bra?
Sen inser jag att det inte kan begripas. Det är obegripligt, precis så obegripligt som det blir när det handlar om tyckanden och troenden. Tron säger att reklam är fult. Det är kommersiellt och det är med automatik fult i den värld innanför muren där Sverige föddes.
Upprördheten genereras av att verkligheten krockar med tron på ett isolerat liv bakom en mur. För knappa 30 år sedan stod kända socialdemokratiska ansikten och på fullaste allvar föreslog förbud mot parabolantenner. De kunde ju medföra att folket fick se reklam, vilket ansågs förkastligt.
Anmärkningsvärda aktuella reaktioner på ett icke-problem.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Provsmakning.
Inspirerad av den pågående vintillverkningen lockas hjärnan att styra benen mot källaren och hämta en flaska av 2009 års tillverkning av Chateau Vallée Verte, till söndagmiddagen. Det är nära ett år sedan skalen pressades bort och macereringen avbröts.
Ett första sniff i glaset får näsan att känna igen doften. Det är en alldeles speciell doft, som inte är sött, inte jäst, inte beskt, inte surt, inte otäckt, inte gott. Doften har inget ord. En ordlös doft.
Likadant är det med smaken. Obeskrivbar. Att det inte är något stort vin är lika uppenbart som att solen inte är blå. Men det är ett vin, av något slag. Svagt rött utan att ha någon släktskap med rosévin, och begränsad relation med rödvin.
Vi vet inte vad druvan heter. Vi vet inget om jordmånen där den växer. Vi vet inte hur mycket sol den kräver. Vi vet inte om druvan överhuvudtaget lämpar sig för vintillverkning. Russin kanske är en bättre vila för dessa frukter. Vi vet ingenting.
I minnet letar vi efter tidigare provsmakningar av vårt vin, för att försöka utröna huruvida vinet blir bättre eller sämre efter att ha lagrats i ett år. Slutsatsen blir att det inte är sämre, snarare bättre, något mörkare röd, något klarare, något mjukare och rundare.
Efter två små glas är själen stärkt i övertygelsen om hur bra vin 2010 års lilla skörd ska ge. Om ett år kan vi provsmaka det på sin ettårsdag.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Urlakning.
Det röda färgämnet ska ur druvskalen. Samtidigt jäser det med ett fräsande ljud. Druvorna flyter tillsammans med kärnorna upp till ytan och måste gärna var fjärde timma röras ned igen för att inte torka.
Macereringen ska pågå "några dagar" enligt receptet. Tanken är att efter cirka fem dagar pressa druvorna och kärnorna och skilja dem från druvsaften, som ska fortsätta jäsa till slut.
Macerering kallas även maceration och kommer med största sannolikhet från det franska verbet macerer, som betyder att blöta upp.
Den gröna druvsaften, som tillsattes jäst för blott två dygn sedan, har redan antagit en ljusröd färgton. Om tre dagar borde den vara ännu rödare och fylld med tanniner, som anses viktiga för vinets hållbarhet.
Skål!
Fortsättning följer.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Universell modell.
S-kurvan syftar inte på socialdemokraterna eller Sverige. Varken Mona Sahlin eller kungen är inblandade, direkt. Dock är båda, liksom vi alla, påverkade av S-kurvan.
S-kurvan beskriver en utveckling över tiden.
Apropå att det för dagen talas mycket om vilket märke som ska bli allas vår nästa telefon, eller Smartphone som är dess mer specifika benämning, kan vi ta en titt på tidigare S-kurva.
I bilden nedan ser vi S-kurvan för mobiltelefonens utveckling i USA. Från att runt 1994 endast finnas hos 10% av befolkning befinner sig mobiltelefonen runt millenniskiftet mitt i sin tillväxtfas då hälften av befolkningen har en mobiltelefon i handen. 2008 har hela 90% en mobiltelefon och mognadsstatus har nåtts för mobiltelefoner i USA.
S-kurvan för mobiltelefoner i USA.
Utav alla tillverkare av mobiltelefoner initialt blev det några som kom att dominera tillväxtfasen och snart är mobiltelefonens tidevarv moget, i USA. Några tillverkare har lagt näsan i vädret medan andra fortsätter att leverera mobiltelefoner på andra omättade marknader på vår jord. Nokia, Samsung, LG m.fl. kan fortfarande pumpa ut volymer av mobiltefoner till lågt pris på världsmarknaden.
Vi har en S-kurva även för Smartphones. I innovationstadiet finns Apple med iPhone, som är en upprepning av Macen's kurva från 1980-talet. Sen kommer de första att vilja ta sig an tillväxtstadiet, såsom HTC och Samsung med Googles Android som innehåll. Sist ligger Microsoft med sin Windows Phone 7 som inte visats ännu.
Microsoft är ju persondatorgenerationens stora mjukvarumässiga tillväxtfabrikant som nu ska försöka sig på Smartphones. Det finns en uppenbar parallell till 1980-talets stora datortillverkare IBM som skulle ge sig på perondatorn med sitt operativsystem OS/2. Det gick inte alls.
Om vi kompletterar S-kurvan med de fyra livscykelstegen för teknologi (The Four Stage Technology Life Cycle) får vi en intressant bild.
Four stage technology life cycle.
Om vi beaktar att Smartphones befinner sig i början av tillväxtstadiet ska därefter följa en peak varifrån marknaden viker och några tillverkare ska falla ifrån i en s.k. shakeout, innan tillväxten tar fart igen tills vi når mättnadsstadiet för Smartphones. Bland Smartphone är det iPhones eget operativsystem eller Googles Android som gäller för tillfället. Operativsystem födda på mobiltelefonens tid är dömda att dö.
Så vilka tillverkare ska då vara med in framtiden?
Kommer Microsfot att klara att ta sig över i en helt ny produktnisch eller blir det med dem som för OS/2?
Ska Nokia och SonyEricsson orka hänga med i tillväxten på Smartphones, eller ska de ägna sig åt att leverera mobiltelefoner till de delar i världen som inget har?
Ingen vet. Vi kan bara gissa, med hjälp av S-kurvan och Technology Life Cycle.
Jag gissar att Windows Phone 7 till en början anammas av några trogna, precis som OS/2 gjorde, men inom två år faller platt. Under tiden har flera tillverkare hoppat på Android-spåret som vuxit fram till en shakeout, där Nokia och SonyEricsson faller. Kvar blir HTC, Samsung och förmodligen någon ny som vi ännu ej sett namnet på. Apple kommer att ha sin trogna kunder och spela sin roll i innovationsstadiet ånyo med någon ny pryl i ny nisch till högt pris, åtminstone så länge Mr Jobs lever.
Med spänning tänker jag ta fram dessa rader om två år och avläsa hur rätt eller fel jag hade.
Alldeles oavsett kommer S-kurvan att leva.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Dags för jäsning.
Årets druvskörd är väsentligt mindre än förra året. Blott 13 liter druvor kunde inräknas, jämfört med 45 liter 2009. Nu är ju inte kvantitet allt. Less is more, har jag hört.
När samtliga druvor krossats återstår 7 liter druvjuice, som smakar kraftigt och sött. Oeschlemätaren visar på värdet 85. För att få en inte fullt så kraftfull juice och samtidigt behålla sötman tillsätts drygt 3 liter vatten och nästan 1 liter socker så att juicen får samma sockerhalt - 85 Oeschle.
Ett halv gramt vinsvavla rörs ned i juicen för att förhindra bakterier och vildjäsning. En påse vinjäst sätter fart på jäsprocessen.
Färdig druvjuice som ska börja jäsa. Vinmakaren speglar sig i det som ska bli vin.
Nu ska de 11 litrarna fermentera och första steget är macereringen, när jäsningen sker med druvskalen. Cirka en vecka rekommenderas, sedan ska vinet pressas och fortsätta jäsa med jäsrör tills Oeschlevärdet är nere runt noll. Ju lägre värde ju torrare vin. En smaksak.
Formeln för alkoholhalt är; (Oeschlestartvärde - Oeschleslutvärde) / 7,4. T.ex i vårt fall (85-1)/7,4 = 11,3 volymprocent alkohol.
Jämfört med förra året har druvorna mer omsorgsfullt krossats och juicen spätts ut 50%.
Fortsättning följer.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Behållning av event.
Event, händelse, seminarie, konferens, utställning. Kärt barn har många namn för att människor ska träffas. Min behållning av dagens event, med alla människorna, är ett antal nya ord och uttryck.
Livemöte betyder att träffas öga mot öga.
Om flera parter ger vård till en patient, eller kund, och delar med sig av informationen kallas det shared care.
Ett E-plåster är en sensor som man klistrar fast på huden, som läser av mätvärden från kroppen och skickar dem till en central, utan att jag märker något.
Om man inte vill skicka mätvärden till en central, utan istället mäta och analysera mätvärdet direkt, monterar man ett lab-on-a-chip på kroppen, som skickar analysen till en central.
Vars och ens beteende på internet heter numera digitalt kroppsspråk.
Det faktum att vi samarbetar på internet är i själva verket kollektiv intelligens.
Nya företeelser kräver nya ord, annars kan vi inte prata om dem. Men i de fall där företeelsen inte är ny ligger det nya uttrycket farligt nära den punkt där förskönings- och floskelstatus inträder och värdet av ordet faller snabbt eller ger negativ effekt.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Endast händer kan ge tjänst i hemmet.
Det behövs händer för att jobba i hemtjänsten, många, många händer.
25 medarbetare ska leverera drygt 350 besök av så skilda slag som att duscha och tvätta under två timmar till att bara säga hej och ta in tidningen, varje dag, året runt. Alltid. Eller "tjugofyra-sju", som det på 2000-talet kallas när något pågår ständigt.
Det är många händer. En välfärdsarmé på oändlig marsch.
Som en signal om vems alla händer är finner jag anslaget på hemtjänstenhetens kontor, invid hyllan med cykelhjälmar.
Händer från andra länder, födda utanför Sveriges gränser, födda innanför Sveriges gränser. Många händer med många ursprung.
Idag hörde jag en politiker i Sveriges riksdag vilja minska arbetskraftsinvandringen. I samma andetag gav han hemtjänsten personalbrist.
Befolkningen blir allt äldre. Ålderspyramiden kantrar åt pensionärshållet. Flera händer behövs i hemtjänsten. Var ska vi ta dem ifrån, frågar jag mig själv retoriskt, och inser att jag känner få svenskar som vill jobba i hemtjänsten.
Turligt nog finns det människor som vill komma till Sverige och jobba.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kalender
