När solen skiner och termometern visar +7C kan inte motståndet upprätthållas. Det går inte att ignorera oljefiltret och oljedunken. Den gamla oljan på dryga två och en halv liter i den lilla 600-kubiks stora 2CV-motorn ska ut och bort. In ska ny fin olja som ska passera genom ett nytt oljefilter. Den lilla skapelsens hjärta ska smörjas och må gott, mycket gott.
Sen blir det lite startgas i luftrenaren innan startmotorn får jobba några varv i några omgångar, för att driva runt motorn så att bensinpumpen kan börja suga fram bensin från bensintanken till förgasaren. Utan minsta protest snurrar de två cylindrarna med sitt karaktäristiska ljud igång och spinner likt en katt i vårsolen.
I det läget finns ingen återvändo. Dammsug ur bilens golv, in med golvmattorna, tag plats i förarsätet, nu ska däcken få sitt rätta ringtryck. Solen fortsätter skina, ut på gatan, dra iväg, bromsa några gånger för att slita in belägg och backar. Tjoho, våren är här. Mungiporna beger sig automatiskt i höjd med öronen. Grannskap och medtrafikanter tittar, nickar, ler.
De senaste fem månadernas damm fick dock vackert ligga kvar tills nattemperaturerna överstiger noll och inget resterande tvättvatten riskerar frysa. Men vad gör väl lite damm när det är den där dagen på året när första Citroën 2CV-turen görs.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vem och vad i etern.
Twitters egen mission är "to instantly connect people everywhere to what is most meaningful to them", på svenska ungefär "att ögonblickligen sammankoppla människor överallt med det det de upplever mest meningsfullt". Twitters uppdrag är så enkelt i sig att det snuddar vid Nokias långlivade slogan "Connecting people". Men Twitter har dragit det ett steg vidare med att komplettera "människor" med "ämnen". De adresserar helt enkelt vem och vad och hur de gör det är genom enkelhet. Voila!
Det har tagit fem år att befästa ett skriftspråk där människor symboliseras med formatet "@namnet" och ämnet etiketteras, med en tag, "#ämne". Subjekt och objekt i en mening har fått nya format @subjekt #objekt. Predikatet är än så länge orört.
Under samma tid har människors trötthet på blinkande, flashiga, rörliga annonser som mest upplevs vara ett hinder, ökat ständigt. Vi vill inte ha mera skräp. Ett enklare format för att utropa sitt erbjudande behövs. I senaste Business Week beskrivs hur "Twitter has cracked the code on a new form of advertising" genom att helt enkelt behandla ett reklambudskap som vilket budskap som helst, på Twitter. Intäkterna kommer bland annat från de som vill synas mera, som köper sig plats högre upp bland alla budskap, genom "promoted tweets".
Man kan även göra en radioanalogi med Twitter. En avsändare, @namn, kan ses som en radiostation, vilken man lyssnar på, motsvarat av att följa på Twitter. Radiostationen kan sända program med olika innehåll, olika kanaler, vilket motsvaras av #ämnet, vilket kan sökas på Twitter. Lyssnaren väljer på så vis antingen vem eller vad han/hon ska lyssna på/läsa om.
Så enkelt att det inte alls är konstigt att Twitter ökar.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Titanicmannen fortsätter.
Historien om Titanicmannen fortsätter alltjämt. Nya spaningar och fynd ankommer kontinuerligt.
De senaste nyheterna handlar om teorin varför isbergen låg i Titanics färdväg samt en ny möjlighet att provläsa boken Titanicmannen - En efterforskande historia direkt på nätet.
Gå till titanicmannen.se för att läsa mera.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Grävandet och modet.
Hur svårt är det inte att vara hemlig på 2010-talet? FOI och försvarsministern måste känna av det. Samtidigt når förekomsten av ordet transparens nya höjder. Allt ska vara genomskinligt, synbart, ohemligt. Det mesta blir synbart när gamla arkiv digitaliseras och tillgängliggörs på nätet, när offentliga data öppnas och kan nås av datoriserade robotar som kopplar samman källorna. På en millisekund har ordet samkörning, vårdat av Datainspektionen, förpassats till begreppens gravplats.
Det är bara att inse - försök inte vara hemlig!
I ett tidevarv av ohemlighet minskar tjälen i informationsmarken. Att gräva fram händelser och förlopp unerlättas. Den grävande journalistiken går en ny vår till mötes. Det har senast utmärkta Sveriges Radio bevisat.
Utmaningen som kvarstår är att finna modet att gräva.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Information är som vatten.
"Politik slår marknad, men teknik slår politik", lär salig i åminnelse Jan Stenbeck ha yttrat på 1980-talet när han lyckades, med teknik, övervinna telefonimonopolet. Sedan dess har årskilliga murar, såväl fysiska som logiska, rivits över världen. Satelliterna hjälpte till att sprida vetskap mellan människor. Vetande människor agerar och river.
När min kompis berättar om upplevelsen i Österrike i söndags, när han ville se Vasaloppet på SVTplay, kommer jag att åter tänka på Jan Stenbeck. Av någon upphovsrättslig outgrundlig anledning hade någon satt stopp för att se Vasaloppet via SVTplay om man var i Österrike. Min uppfinningsrike kompis, som gärna river och en annan mur, fann lösningen.
Han bad sambon starta TV-mottagningen på ena datorn på kontoret i villan hemma i Sverige. Framför denna dators skärm placerade hon en WEB-kamera, som var anluten till den andra datorn på vilken Skype startades. Min kompis kunde nu koppla upp sig med Skype, från Österrike, och se hela Vasaloppssändningen i SVT.
Information är som vatten. Det tar lättaste vägen. Om en fördämning, en mur, byggs upp, hittar vattnet en annan väg, runt muren, vilket river murens funktion. Murar blir på så vis bara till för att rivas.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Istället för eftermarknad.
Den nya bilens pris är inte priset för bilen. Priset du betalar för att förvärva bilen är bara en del av den total förväntade intäkten på ditt bilinnehav under en förmodad ägartid. Allt du betalar efter att ha köpt bilen kallas eftermarknad. När det initiala inköpspriset läggs samman med det du betalar under den tid du har bilen, eftermarknadstiden, framstår intäktsvärdet av dig som kund.
Påtvingade serviceprogram med obligatoriska byten av väl fungerande delar ingår i intäktsskapandet. Elektroniska påminnelser om att du måste lämna bilen på service för att få stjärnor i serviceboken tjänar intäktsskaparna väl. Allt är en enda ekonomisk charad.
Det franska sättet att förhålla sig till en bil är att när något är trasigt lagar man det. På amerikanska brukar vi uttrycka det med If it isn't broke - don't fix it. Förvisso skadar inte ett oljebyte men grunden är att inget ska behöva göras förrän det finns anledningen till det. Fransmännen kör helt enkelt på tills det händer något och det är dags att reparera, som heter likdant på franska och som kommer från parer som handlar om att gör i ordning och fixa.
Sålunda är franska bilar, hör och häpna, i grunden gjorda för att fungera utan en massa löpande service, lär jag mig av kännare på området.
Och när jag tänker efter inser jag att min Citroën 2CV inte förväntar sig något annat än oljebyte, att inget annat ska bytas i förtid enligt något förutbestämt schema. Hon, Citroën 2CV, är alldeles för stolt för att inskränka sin integritet och låta någon klåfingrig ekonom ens antyda att något skulle behöva bytas som inte är trasigt.
Om nu Citroën 2CV kan ses som en stamcell i den franska fordonsindustrin förstår jag varför någon eftermarknad inte platsar i fransmännens relationen till bilen.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Humbug.
I aktuella Aktuellt på Sveriges Television talas om måltidsersättning, om att ersätta en måltid. Väldesignade plastburkar förevisas och experter läser innehållsdeklarationer som vore det lagboken.
En måltid kan inte ersättas med plastburkar, alldeles oavsett den tryckta innehållsdeklarationens innehåll. En måltid är en tid för ett mål mat och inget annat. En tid är en stund och varje stund är ny.
Personligen har jag ersatt måltidsersättningen med mål av mat, utom i de fall då jag av lathet besöker McDonalds, vilket jag får skylla mig själv för. Skulle jag tvingas inta måltidsersättningen vill jag ha ersättning för det.
Måltidsersättning är inget annat än ett ersättningsord för ordet humbug.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Återkomsten av den blå skärmen.
Microsoft erbjuder nedladdning av en 2,6 GB stor fil med Windows 8 kallat för Consumer Preview. Jag laddar ned allt medan funderingarna härjar om varför Windows 8 är 270% större än senaste Ubuntu, vad det kan innebära för en dator att lyckas köra runt denna stora mängd kod och vad alla dessa Gigabyte kan innehålla.
Efter en stund är nedladdningen klar och provkörning kan vidta. Processorerna sliter, hårddisken går på högvarv, fläktljuden tilltar. Alla jobbar så mycket det går för att få fart på Windows 8. Det är då återkomsten sker - the return of the blue screen. Den där berömda slå skärmen.
Jag förs till "fönstrets återhämtningsmiljö" med icke-diagnosen att ett "oväntat fel har skett".
Före den blå skärmen har under det intensiva arbetet mitt öga erbjudits att bese en symbol, som jag sett tidigare i livet, mitt på skärmen. Det var på stadsteaterns ridå på 1970-talet, några tecknade ansiktslika figurer i varierade färger. Det var på ridån före föreställningen.
Vid mitt första möte med Windows 8 gick ridån ned med blå skärm.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Vårt nya windows.
Jag säger WordPress och folk tittar på mig och undrar vad jag menar. Jag säger det igen och någon kanske kommer med ett igenkännande leende. Många, som vill vara i IT-branschen, rynkar på näsan och skrattar och pekar och menar att "Det där WordPress kan ju inte bli nåt. Det är alldeles för osäkert och instabilt. Nej riktiga grejor ska det vara."
För 20 år sedan var det minidatorfolket som rynkade på näsan och skrattade åt den där lilla burken som kallades PC. Den var ju inte riktigt salongsfäig och fin nog för en dataavdelning. Två decennier senare vet vi bättre. För varje månad kom det fler och fler program till den lilla fula burken. Programnamnen började ofta eller slutade på win. Winfakt, Winbas, Winword, Winfile och Prowin och många andra lirkade sig in på den lillas hårddisk in i det stora lilla Windows.
Så är vi där igen. Nu heter det WordPress och växer med oförminskad hastighet. En oändlig mängd teman, plugins och verktyg som börjar eller slutar på press föds upp på nätet. Genom att studera söktrender, som visar på människors intresse, kan vi studera vilka ord som är mest eftersökta. Jag kan inte avstå från att göra en sökning i Google Trender på orden WordPress, Sharepoint och Drupal, för att ta några begrepp som i IT-världen företräder samma område.
Bilden talar för sig själv. Det är ett enormt intresse för WordPress och allt som kan göras med denna modulära legobygglåda av färdiga bitar som kan kombineras samman till vilken website som helst. I en väldigt nära framtid torde det närmast vara att anse som tjänstefel att inte kontrollera om det du vill åstadkomma redan finns färdigt i WordPress.
Vet du inte vad WordPress är? Läs mera på wordpress.org
Personligen är jag väl imponerad av WordPress - vårt nya Windows!
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Det som varit.
De hade allt för sin fötter. Det stora fotofilmföretaget från USA var de som hade bilden i ett grepp under 1900-talet. På 1960-talet kom Instamatic-kameran, där filmen var lätt att ladda och blixtarna var enkla kuber av engångstyp. Framgången var total och Kodak var störst, bäst och vackrast, vilket borgade för föreställningen om odödlighet.
Det gick så långt att uttrycket "a Kodak moment" bildades som beskrivning för en enstaka händelse som borde ha fångats på bild för att alltid kunna återses och minnas.
Japanerna kom med billigare och lika bra filmer, men Kodak trodde aldrig att amerikanerna skulle kunna tänka sig att köpa från en Japan, som var så stygg. Eländet startade och värre skulle det bli.
På 1990-talet växte digitaltekniken. Kodak såg faran och var tidigt ute med små billiga digitala kameror. Jag köpte en Kodak DC20 år 1996. Den hade upplösningen 493x373 pixlar och anslöts till datorns seriella 9-poliga ingång.
Kameran fungerade med såväl PC som Mac. Det fanns programvara för både MS-DOS och det tidiga Windows-3.1 liksom förberedd för det då ännu osedda Windows-95.
Den fungerade mycket väl, även om dess upplösning var urdålig med nutidens mått mätt. Kodak hade gjort det igen och lyckats vara tidiga i utvecklingen.
Naturligtvis var försäljningen inte stor av DC20, vilket inte drog in så mycket pengar, vilket fick Kodaks ledning att istället fortsätta luta sig mot den odödliga filmen. Tiden gick och de asiatiska företagen kunde ta ett totalt grepp om digitala kameror. Kvar blev Kodak envist med sina filmrullar, dessa filmrullar som väl ingen köper längre. S-kurvan har gjort en hel våg. En produkt går ur tiden - ett företag går på knäna. Den som lever högt faller tungt. Den teknologisk branschen är iskall och hård. Ingen är säker. Stora drakar faller som bäst när de tror att de är störst, vackrast och självklart ointagliga.
I januari 2012 tvingas det stora amerikanska Kodak begära konkursskydd - ett riktigt Kodak moment.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Tillbaks Nästa
Kalender
