Vad ska de som har avvikande åsikt benämna sig? Helt klart är nuvarande ord förbrukade. Sossarna använder beteckningen partiet - bestämd form singularis. Det enda partiet mot den enda alliansen. Skillnaden är att ordet allians singalerar samarbete, medan parti signalerar envälde.
Samarbete upplevs smakligare för oss människor än envälde.
Margot säger nej till enväldesskapet. Men hon säger ja till att delta i förnyelsen. Klokt av henne.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Ibland ser man inte skogen för alla träd.
Persson eller Reinfeldt är inget som avgör livet. De ger energi med yngre krafter. Energin finns hos Reinfeldt.
Framryckningen av Sverigedemokratererna samtidigt som nynasisterna drar fram i Tyskland är otäck. Mycket otäck. Äcklig. Livsavgörande.
Politiken är som en skogsbrand. När vi släckt på ett ställe (Riksdagen) brinner det på ett annat. Ett evigt brandkårsjobb. Nu är det dags att rikta släckningsinsatserna mot de mörka svarta krafterna med sin energi från 1930-talet.
[ kommentar 1 ] ( 23 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Det är dags att välja. Att rösta. Att lägga sin röst. Inte lägga ned den. Jag har lagt rösten.
Det svenska valet är praktiskt. Inte ideologiskt. Idéerna avgörs i den globala världen. Där är det inte politiska partier som avgör. Det är människor. Som alltid människor.
Det är tre val - kommun, landsting och Riksdag. Såsom politisk kund tänker jag välja den som är bäst lämpad för var och en av de tre uppgifterna. En är inte bra på allt. Ett praktiskt och pragmatiskt synsätt. Vissa varor är bäst på ICA, andra på Lidl. Vanvördigt kan någon tycka. Inte alls. En konkretisering. Här och nu. Verklighet. Inte fantasier och drömmar. Mina drömmar är mycket bättre än politik.
Kommunen jag bor i fungerar väl. Det finns inget reellt problem att lösa. Det finns heller inget som kan kallas vision från någon av partierna. Den är styrd av en koalition som liknar den allians som kandiderar till Riksdagen. Opposition har ingen vision att erbjuda mig. Valet är klart. Ingen förändring. De sittande får fortsätta en period till. De nya moderaterna leder.
Landstinget är en egen varelse, som jag egentligen vill göra om helt och hållet. Det verkar ingen annan vilja. Åtminstone uttryckligen. Landstinget är som en såpad gris. Svår att rida på. Endast den som såpat grisen kan rida den. Det är sossarnas hemmaplan. Den borgerliga koalitionen misslyckades kapitalt i förra mandatperioden, vilket ledde till att de inte fick godkänt ens av revisorerna.
Sjukvåren kan man ha åsikter om, men inget som än politiskt förändring i själva Landstinget kan göra något åt. Sossarna har infört enhetstaxan, som en borgerlig koalition säger sig vilja ta bort om de får makten. Vansinne. Enhetstaxan är superbra! Sossarna får mitt val i Landstingsvalet.
Riksdagsvalet. Det nya mot det gamla. "Vill göra" mot "vill behålla". Höger mot vänster, med gamla begrepp uttryckt. I sak inte någon större skillnad mellan kontrahenterna. I vilja större skillnad. Dåtid mot framtid. Jämlik dåtid mot en fjärdedel gammaldags framtid. Fjärdedelen är prästerskapet (kd) med grumliga värderingar från forntiden. I dåtiden finns kommunismen lurande. Ena sidan har v som lik i lasten och den andra har kd. Båda ska hanteras.
De "nya moderaterna" har rensat bort de unkna, konservativa och känslomässigt handikappade företrädarna. Om sossarna hade gjort likadant - "nya socialdemokraterna" - hade det kunnat vara nåt. Nu har de inte gjort det. Inte alls. Snarare tvärtom. Det går inte. Ändå skiljer det inte mycket mellan sossarna och nya moderaterna - socialmoderater - moderatdemokrater. Tänk om de kunde samarbeta.....En härlig majoritet som kunde få fart på Sverige......
Humanism och rationalism är mina ideal.
Det nya bör få en chans. Om det sedan visar sig att det inte var så nytt och att det inte stämmer att det är nytt, då får de räkna med åtminstone min kritik. Men om jag inte är beredd att ta ett steg framåt och prova, får jag aldrig veta resultatet. Resten av mitt liv tänkte jag tillbringa i framtiden. Varsågod, herr Reinfeldt, så här långt har du gjort bra och du får en chans av mig. En röst för förnyelse.
Till sist har vi också ett lokalt val, som inte har någon betydelse, rent officiellt. Det handlar om trängselskattern i Stockholms kommun. Det är bara rösterna i Stockholms kommun som räknas. Vi i Tyresö röstar ändå, fastän det är ingen som lyssnar, tror vi. Frågan är ställd så här: "Anser du att trängselskatt ska införas permanent i Stockholm?" Hm, en permanent skatt gå rju aldrig att säga JA till. Det enda konstanta är förändring. Permanent finns inte.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Idag kan vi läsa om att SSU's hemsida blivit hackad.
Någon uttalar sig och säger att det skyddet var lågt. Det skulle vara lätt att "hacka".
Förrförra veckan var det folkpartiet som tittade in på det som kallas SAPnet.
I veckan hade någon privatperson registrerat namnet "sapnet.se" och lagt ut en påhittad sida.
Sossarna verkar alltså inte ha ens ha brytt sig om att skydda namnet SAPnet genom att registrera domänen "sapnet.se". Kostnaden för att skydda domännamnet är 235 kronor per år, men ingen har gjort det.
I mitt huvud uppstår bilden av att socialdemokraterna inte har insikt om vad som går att göra med och på Internet och vilken kraft det har. Ett slags liv i god ro, där skydd och säkerhet inte behövs. Det är inte samma värld som min.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Skandal har enligt Svenska Akademiens Ordbok betydelsen av "väcka anstöt eller "anledning till förargelse".
I det som populärt kallas media synes ett sökande efter skandal ha infunnit sig. Skandalsökeri. Det gäller att hitta något som väcker anstöt eller ger anledning till förargelse. Något som syns och känns och märks.
Första gången vi mottager informationen om något som ger anledning till förargelse, blir vi arga. men nästa gång har våra försvarsmekanismer slagit till och vi blir inte lika arga. Avtrubbning. Tillvänjning.
Senaste skandalsökandet var i SVT i tisdags när Josefsson försökte väcka anstöt genom att profilera statsministerns husbygge. På mig väckte det ingen anstöt. Jag visste ju redan att hederlighet inte står högst på agendan. Inget nytt.
I onsdags gjordes, för balansens skull, en granskning av herr Reinfeldt. Inte heller där lyckades producenten väcka någon anstöt på mig. Jag fann inget att bli arg på.
Sen kom det nåt om att nåt fackförbund nästående sossarna varit ute och supit på midsommar som medlemmarnas pengar. Knappast något nytt.
Idag berättar SR Ekot om att Riksdagspartierna är dåliga på att betala räkningar i tid. Det verkar gälla alla partier.
Skandalsökeriet säljer. Vi vill ha något att reagera på. Slätstrukenheten i den politiska debatten föder behovet av skandaler. Skandalnivån är en funktion av intensiteten i politiken.
Finns det någon av valets kombatanter som har kvar något dolt vapen i form av ytterligare en skandal att bjuda oss på? Det är två dagar kvar och jämnt lopp.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Väljarna är kunder. Ja, det var nästan så som moderatledaren uttyckte sig i TV4 igår.
Egentligen sa han att det gäller att tillfredställa väljarna. Det betyder att han insett att han ska lyssna på vilken efterfrågan väljarna, medborgarna, kunderna har av olika ageranden och sen agera utifrån det. Den enkla analysen verkar ha givit "nya moderaterna".
För den som är kundorienterad i sitt synsätt framstår det som fullständigt självklart. Utan efterfrågan och en kund finns ingen drivkraft. Väljaren är kund.
För den som är produktionsorienterad i sitt synsätt är det precis tvärtom. Där ska idéer (produkter) utformas som sen väljaren ska övertalas att acceptera. Idén ska tryckas ut till väljaren. Väljaren ska lära sig vad som är rätt.
Tradtionellt är politik produktionsorienterat, vilket naturligtvis politiska partier protesterar mot och hävdar att det är medlemmarna som bestämmer och därmed ger demokrati. Det är ju bara det att det är så få medlemmar att det knappast kan anses som underlag för demokrati. Det är för få kunder.
Traditionalisterna signalerar också att ett kundorienterat synsätt kan betraktas som populism, vilket av någon anledning verkar anses fult. Vad kan vara fult med att vara populär?
Från produktionsorientering till kundorientering, är en trend som går världen över. Nu synes den ha nått den svenska politiska scenen.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Sossarna har slagit in på JA-temat. Allt som de vill säga JA till beskrivs. Vad de vill förbjuda beskrivs inte. Naturligt nog. Förbud vill ju ingen ha.
;)
Ja, till heltid
Vka politiker på nåt vis lagstifta om rätt till heltidsarbete? Om det ska vara heltid eller deltid eller nån annan tid bestäms av efterfrågan, vad kunderna vill ha. Utan kund inget arbete.
Ja, till 15000 nya lägenheter i Stockholm
Om det finns tillräcklig efterfrågan kommer byggföretagen att bygga. Förutsatt att det finns mark att bygga på.
Ja, till hemtjänst för alla över 75 år.
Alla ska ha hemtjänst. Lika för alla. Oavsett om jag behöver eller ej. Alla kanske inte har lika behov. Olikheter finns.
Ja, till gratis förskola.
Ingenting är gratis. Allting kostar. Som om det skulle vara gratis bara för att det bekostas av skatteintäkter.
Ja, till miljöavgifter och bättre kollektivtrafik.
Miljöavgifter går ju inte eftersom att det är en skatt. Försöket med trängselskatt kostade 3600 miljoner och intäkter blev 400 miljoner, dvs. ett minus på 3200 miljoner. Hur ska det finansiera fler bussar och tåg?
Så här borde affischerna se ut för att tilltala mig:
Ja, till enkelhet för att jobba, med färre blanketter.
Ja, till att släppa mark för att bygga på.
Ja, till en efterfrågestyrd, skattefinansierad, hemtjänst för de som vill bo hemma när de blir äldre.
Ja, till enkelhet för att kunna starta företag/kooperativ/bolag för daghem och förskola.
Ja, till att spendera 3600 miljoner på nya bussar och tåg.
[ kommentar 1 ] ( 42 visningar ) | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Staten, regeringen vill inte att vi ska spela. I alla fall inte hos andra än hos staten.
Den goda staten som ser till att det bara är bra spel. Svenska Spel AB ska ha monopol i Sverige. Enligt media finns en utredning som föreskriver ett antal förbud för att stoppa konkurrenter. Spel betraktas som alkohol. Något som staten ska sköta. Förstatligande kallar vi sånt.
För övrigt spelas det på vem som blir nästa statsminister. Oddsen talar till Reinfeldts fördel idag, precis som en häst på Solvalla.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Det slog mig att Sossarnas slogan "Alla ska med" kan läsas på minst två sätt.
Pronomen är alla sen kommer det starka ordet ska som är en förenkling av skall och sen kommer med, till skillnad från inte med dvs. utanför.
Om vi tar de två första orden är de nära ett diktat; Alla ska. Det är inte frågan om vilja eller kunnande utan det ska vara så. Ordet ska är också framåtsyftande och innebär som konsekvens att alla är inte med idag. I sig ett erkänt misslyckande av politik.
Det kan också läsas som en uppmaning i imperativform; Alla ska med!, men något utropstecken har jag inte sett på affischerna.
Jag förbehåller mig tro att den första tolkningen gäller. Det är den som dikterar likriktningen med Alla ska. Enskildas vilja är uppenbart inte i fokus.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Den politiska alliansen visar upp fyra olika grafiska profiler i sina affischkampanjer. Låt oss titta närmare på dem.
Det gemensamma är att samtliga är fåordiga. Kort och kärnfullt verkar ha varit ett enande direktiv på partikanslierna. Men det finns skillnader.
;)
Centerpartiet är mest fåordig. Tvärtemot partiledarens aldrig sinande svada. De få orden är inte sällan nybildningar, såsom "jobbmotor" i exemplet. Det ger intryck av kraftfullhet och "rakt på sak". Inget skitsnack. Det är enkelt. Blickfånget är ett ansikte. Mänskligt. Enkelhet är det överordnade intrycket.
Folkpartiet har flest ord. De vill ge intryck av en framtida löpsedel. Ett sätt att mentalt försöka förflytta läsaren in i framtiden. Genomgående för affischerna är att den översta texten är i presens, medan den undre texten är i perfekt. Perfekt-uttrycket ska ge förklaringen till presens-beskrivningen. Det blev så här för att vi gjorde så här. Två meningar, med mycket enkel meningsbyggnad, som hänger ihop. Teoretiskt och knaster-torrt.
Kristdemokraterna fångar med ett ansikte. Texten signalerar positivism med ordet "JA!". "Både trygghet och valfrihet" är ingen komplett mening. Orden trygghet och frihet ramar in en värdering, som knappast någon kan säga nej till. Slätstruket utan egna idéer (Gud bestämmer) kan det sammanfattas.
Nya Moderaternas budskap är i imperativ-form. En ren uppmaning. Rösta på moderaterna. Inget motiv. Ingen förklaring. En order. Fåordigt. Kan inte missuppfattas. Rakt på sak. En form av enkelhet.
Summerat för alliansen blir övervikt för enkelhet, med teoretiskt folkparti och slätstrukna kristdemokrater.
[ Lägg till kommentar ] | [ trackbacks 0 ] | permalink | related link
Nästa
Kalender
