<?xml version="1.0" encoding="ISO-8859-15"?>
<rss version="2.0">
	<channel>
		<title> JEPEblog</title>
		<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php</link>
		<description><![CDATA[JEPEblog]]></description>
		<image>
			<url>http://www.makeit.se/jepeblog/interface/feed.png</url>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php</link>
			<title> JEPEblog</title>
			<description><![CDATA[ JEPEblog]]></description>
		</image>
		<copyright>Copyright 2012, jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</copyright>
		<managingEditor>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</managingEditor>
		<language>sv-SE</language>
		<generator>SPHPBLOG 0.4.8</generator>
		<item>
			<title>Unity</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120205-165210</link>
			<description><![CDATA[<b>Ubuntus nya skrivbord.</b><br /><br />Som vanebrukare av Ubuntu på mina datorer, istället för Windows eller Apple, krävde nyfikenheten att åtminstone ta en titt på det nya gränssnitt som många förfasat sig över. Medveten om människans konservativa vana att finna fel på framtiden kastar jag mig över Ubuntu 11.10 på min lilla Asus som har allt en dator ska ha.<br /><br />Installationen var så enkel den kan bli. Sätt in USB-stickan med Ubuntu, starta datorn, välj <b>Installera</b>, välj språk och 20 minuter senare är allt klart. Då har jag fått en komplett maskin med office-paket, bildredigerare, webläsare och mycket, mycket mera, till priset av noll kronor. Så långt är allt som förr och som det ska vara. Det är nu gränssnittet attackerar min blick.<br /><br /><img src="images/120205_1.jpg" width="512" height="300" border="0" alt="" /><br /><br />Istället för de klassiska menyerna i övre kanten, finner jag en rullande list i vänsterkant med de program jag vill finna snabbt. Jag får fyra virtuella skrivbord som standard.<br /><br /><img src="images/120205_2.jpg" width="512" height="300" border="0" alt="" /><br /><br />De program som eventuellt inte följde med installationen av Ubuntu hämtar jag enkelt i <b>Programcentralen</b>, som fungerar som Appstore eller Android Market. Några klick och programmet är klart att nyttjas.<br /><br />Den lilla Asus med en Intel Atom processor snurrar på fint. Jag finner snabbt att det är inget fel alls på detta gränssnittet. Det fungerar alldeles utmärkt. Det är alldeles uppenbart att gränssnittet Unity är gjort för nästa generations notebook, laptop, ultrabook, där skärmen blir en pekskärm. <br /><br />Efter blott en timmes bruk är jag redan tillvand. Jag gillar Unity, Ubuntus nya gränssnitt.<br />]]></description>
			<category>Teknologi</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120205-165210</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sun, 05 Feb 2012 15:52:10 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=02&amp;entry=entry120205-165210</comments>
		</item>
		<item>
			<title>På håret</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120204-171212</link>
			<description><![CDATA[<b>45-årig musikal.</b><br /><br />Stockholm stadsteater bjuder på stora scenen, till ett rimligt pris, en 45-årig musikalföreställning med nutida anslag. Våra platser kom att vara i det utrymme som kallas loge, vilket ger gott om plats och bra sikt.<br /><br />Under tiden publiken bänkar sig är det först en, sedan två och till sist tre personer som dansar för sig själva till varsina låtar från 1960-talet. Det är som om vi ska smygande glida in i musikalen utan att riktigt veta när det börjar.<br /><br /><img src="images/120204_1.jpg" width="512" height="306" border="0" alt="" /><br /><br />När så ljuset släcks och strålkastarna fokuserar en spritt språngande naken man som äntrar scenen för att blåsa i trumpet, är det uppenbart att något ska hända. Upp ur golvet kommer en del av orkestern och ut från högra kulissen kommer den andra delen. Delarna sammanfogas till en hel orkester varpå, precis som i filmen <b>Hair</b> från 1979, ledmotivet Aquarius brakar igång med full kraft. Känslan infinner sig att <i>nu bär det av</i>.<br /><br />Den stora scenen folkas av massor av artister och skådespelare. Scenografin är riklig och effekterna är långt från sparsamma. Så länge den välkända musiken från Hair strömmar håller föreställningen ett bra tempo. Efter att ha lyssnat till musikalen redan på föräldrarnas stereoanläggning i slutet av 1960-talet och senare filmen och dess vidhängande LP-album, är samtliga låtar välbekanta. Benen börjar stampa takten i logen och originaltexterna framkallas.<br /><br />Ändå är det som om allt det storslagna inte riktigt vill lämna scenen och beröra mig. Dialogen mellan Berger och Claud är tam och föga övertygande. Ensemblen tar till tricket med att ge sig ut i salongen och springa runt, ändock ser jag få ur publiken som rycks med. Det är det där lilla extra, det som gör att jag ser att artisterna på scenen har roligt själva, att de gillar vad de gör, att energin strålar, som saknas.<br /><br />Slutnumret är som sig bör <i>Let the sunshine</i> och alla gör sitt för att nå det crescendo det är.<br /><br /><img src="images/120204_2.jpg" width="512" height="306" border="0" alt="" /><br /><br />Det blir tre JEPEbloggar av fem, men det är <b>på håret</b>.<br /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" />]]></description>
			<category>Film, teater, scen</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120204-171212</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sat, 04 Feb 2012 16:12:12 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=02&amp;entry=entry120204-171212</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Femtiofem</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120203-134214</link>
			<description><![CDATA[<b>Glädjen av ilska.</b><br /><br />Med dagens tidningsskörd finner jag bilagan med rubriken <b>&quot;På ålderns höst&quot;</b>, där två ploffsiga skådespelare ler och uttalar <i>&quot;Generationen som ställer krav&quot;</i>. Höst? Vadå höst? Varför höst? I bilagan haglar det av ytligt trams om &quot;seniorboende, sex efter sextio och seniorliv i världsklass&quot;.<br /><br />Bilagan förpassar jag raskt till det runda arkivet stärkt av min egen klarsyn på de kulisser som projiceras med trycksvärtan och inte har ett dugg med verklighet att göra.<br /><br />55? Ja, det råkar vara de två sista siffrorna i mitt personnummer. De militära kompetenserna, benämnda befäl, på 1970-talet använde de två sista siffrorna som ett nummer för varje menig. Jag blev 55 Pettersson, vilket kunde få en och annan individ med för mycket skit på axlarna att skoja om &quot;55:an Petersson&quot;. Tack för de signalerna. På så vis fick jag en snabbkurs i militära begåvningar.<br /><br />På 1980-talet fann jag pensionsförsäkringen som lockade med möjligheten att börja ta ut pension redan vid 55 års ålder. Då var 55-årsdagen lika avlägsen som planeten mars. Nu är den närvarande och lockelsen av att ta ut pension uteblir.<br /><br />Länsförsäkringar skickar dagen till är ett papper som de benämner som <b>värdebesked</b> av vilket jag förstår att de fått 21-tusen att vara värt 18-tusen, vilket de vill ha 400 kronor för att ha ombesörjt. Pappret är underskrivet av en maskin där en förlorad kvinna ur generation X med ett självkänslekompenserande dubbelefternamn tipsar mig om att jag kan göra en bostadsaffär med Länsförsäkringar. Pyttsan.<br /><br />Kommunen talar om &quot;55+ boende&quot;, med någon slags tillrättalagd miljö, som fått en åldersbeteckning. I samma stund landar ett kuvert med skrikig orange kulör från staten som berättar hur länge de anser att jag ska arbeta för att behålla min levnadsstandard. Det har de inte en aning om. Lika lite aning som de har om hur det är i verkligheten, bortom bilagornas glättiga fasader, på äldreboenden ägda av fastighetsbolag på Cypern, drivna av omsorgsbolag på Jersey och betalda av naiva, okritiska och outbildade kommunala tjänstemän, tillsatta av okunniga politiker.<br /><br />Låter jag arg? Ja, jag är arg på dumheter. Jag tycker det är för få arga människor i Sverige.<br /><br />Ilskan är en stark känsla med inbyggd drivkraft. Ännu starkare är den glädje jag känner av att ha levt 55 underbara år. <br /><br />Ikväll blir det fest. Tjoho!<br />]]></description>
			<category>Happenings</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120203-134214</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Fri, 03 Feb 2012 12:42:14 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=02&amp;entry=entry120203-134214</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Köping</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120202-091141</link>
			<description><![CDATA[<b>Industrisamhälleskänsla.</b><br /><br />Hotellen i Mälardalen är fullt belagda. Hotelldirektörerna i etropoler som Örebro och Västerås gnuggar sina händer. 1500 kronor för en natt, en enda natt, i en mellansvensk stad. Puh.<br /><br />Genom att överge storstads-wannabees och istället kasta sig ut i det okända, i en liten köping, i just Köping, med stort K, ska sökaren finna. 625 kronor för ett superiorrum med hästensängar, inklusive rejäl frukost ger hög kundnytta.<br /><br />En kort promenad i centrala Köping visar en tom galleria, där butikspersonal ivrigt söker mig med blicken som att för äntligen få en kund. Eftersom inget händer har den ensamma personalen ingen att tala med om de inte besöker varandras butiker, vilket sker. Utanför gallerian finner jag kvinnor med utländsk bakgrund och barnvagn med plastpåsar från den närliggande lågprisbutiken. Modebutikerna lyser med sin frånvaro. Gågatan är annars öde klockan halv sex en onsdagkväll när termometern visar -7C.<br /><br />Skillnad är det inne på puben, som även sköter hotellet. Där inne samlas köpingens män, hämtade ur generationerna X och Baby-boomers. Utbudet av öl på kran är stort och konsumtionen är hög. Från några bord kan det tyska språket höras. Från männen bakom pubdisken strömmar ett slaviskt språk. Priserna är låga. Alla är vänliga.<br /><br />Mitt på det som liknar ett torg ligger en restaurang som annonserar med souvlaki. Runt torget ligger monumenten från 1970-talet på rad med folkets hus, kommunhus, fackklubbens kontor och liknande samhälleliga dåtida grundpelare.<br /><br />Jag upplever en känsla av industrisamhälle.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner, Happenings</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120202-091141</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Thu, 02 Feb 2012 08:11:41 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=02&amp;entry=entry120202-091141</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Krisförklaringen </title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120131-173851</link>
			<description><![CDATA[<b>Människan styr.</b><br /><br />Pakt, kris, stimulanspaket, tillväxt. Orden haglar, tyckandet tilltar, politikerförväntan uppstår. Igår uttryckte en journailst med förvåning att <i>&quot;inga pengar fanns&quot;</i>, när politikerna talat om stimulans. Nej, just det, det hjälper inte att trycka ut nya sedlar och därmed öka skulderna ytterligare. Festen är över.<br /><br />Men vad är det egentligen som har hänt och händer?<br /><br />Först och främst har västvärlden sedan andra världskriget genom politiker bedrivit stimulansåtgärder genom låga räntor och hög utlåning med stor sedelpress, som byggt enorma skulder. Tillväxt har varit så åtråvärt att ingen har velat se baksidan av överstimulans. Detta är de flesta överens om. Att det förhåller sig så bevisas bl.a. av vår svenska inflationskurva.<br /><br /><img src="images/120126.jpg" width="469" height="292" border="0" alt="" /><br /><br />Men det jag inte hör något om i svensk media är den befolkningsmässiga förklaring som Harry S. Dent ger. I korthet går den ut på att människan konsumerar och spenderar som mest när den är runt 45 år gammal. Därefter börjar barnen försvinna ur boet och fokuset hamnar på att spara inför livets andra halva. Konsekvensen är att mängden människor runt 45 år avgör hur stor konsumtion ett land har. Konsumtion kan översättas med efterfrågan. Minskad konsumtion är minskad efterfrågan.<br /><br />Låt oss börja med att se på USA.<br /><br /><img src="images/120131_1.jpg" width="512" height="489" border="0" alt="" /><br /><br />Den stora Baby-Boom generationen har precis kulminerat. Nu minskar mängden högkonsumerande amerikaner när generation X börjar nå 45 års ålder, vilket leder till lågt spenderande och låg eller ingen tillväxt.<br /><br />En titt på Sverige bekräftar samma trend.<br /><br /><img src="images/120131_2.jpg" width="512" height="472" border="0" alt="" /><br /><br />Sverige ligger 3-4 år senare än USA. Längre fram i tiden bör noteras att Sverige har märkligt få 10-åringar, varför antalet högkonsumerade 45-åringar ser ut att bli problematiskt få år 2047. I Sverige dör uppenbarligen inte människor lika tidigt och i samma omfattning som i USA.<br /><br />Ett kärt land är Frankrike och även där bekräftas samma kurva.<br /><br /><img src="images/120131_3.jpg" width="512" height="457" border="0" alt="" /><br /><br />Frankrike ligger ytterligare några år senare jämfört med Sverige för när antalet högkonsumerande 45-åringar sjunker. Här kan vi också se vilken inverkan på befolkningsmängden andra världskriget haft, i hoppet av mängden människor i 65-66 års ålder.<br /><br />USA, Sverige och Frankrike uppvisar samma mönster. Logiken är enkel - när folkmängden minskar så minskar konsumtionen och därmed efterfrågan. Det är så enkelt att jag förvånas över att det inte talas om det. Det verkar bara vara Harry S. Dent som säger det.<br /><br />Om vi lägger samman den upparbetade skulden, som inte låter sig stimuleras bort, med den annalkande efterfrågeminskningen, då blir det inget annat än en ekonomisk nedgång. Enkel matematik.<br /><br />Det är människan som styr.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120131-173851</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Tue, 31 Jan 2012 16:38:51 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120131-173851</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Presidentiellt tittarrekord</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120130-180952</link>
			<description><![CDATA[<b>Krisens drivkrafter.</b><br /><br />Det är söndag kväll i Frankrike. President Nicholas Sarkozy har meddelat att han tänker låta sig utfrågas i två timmar på bästa sändningstid i fransk television. Det är kris, precis <i>la crise</i>, som är den krydda en fransos eller fransyska behöver för att något ska hända. Krisen är kvittot på den efterlängtade dramatiken, som får politiker, kommentatorer och programledare att vifta med händerna och prata i munnen på varandra. Energin tilltar. Nu är det fest.<br /><br />I det läget bänkar sig 16,5 miljoner franska TV-tittare på söndag kväll för att avnjuta den delen av dramaturgin, vilket är tittarrekord i Frankrike. Presidenten annonserar höjd moms och skatt på finansiella transaktioner, från i höst, vilket kan vara i grevens tid. Om blott tre månader är det dags för presidentval i republiken och den sittande Sarkozy håller medborgarna på halster, genom att inte klart och tydligt deklarera att han tänker ställa upp igen.<br /><br />Samtidigt ångar Francoise Hollande, socialistpresidentkandidat, landet runt och eldar massorna. Att höja momsen är han naturligtvis emot, eftersom det drabbar alla, inte bara de rika. Som president för Frankrike är Hollande segertippad.<br /><br />Marine Le Pen kandiderar med stort leende som president. Hon är en fransk variant av vår svenske Jimmy, med den skillnaden att hon är blond och kvinna. I regionen Languedoc-Rousillon fick hon nyligen 33% stöd i en opinionsundersökning.<br /><br />Eftersom Nicholas Sarkozy är känd för att var den slugaste av dem alla uppstår undran över vilket kort han har i bakfickan. Möjligen känner han bäst till den agenda som står för dörren tillsammans med snälla tant Merkel, som har att göra med allas pengar och som bildar <i><b>la crise</b></i>, som ska bli ett så stort ämne att ett franskt presidentval överskuggas. <br /><br />Krisens drivkrafter är outtömliga och presidenten kan få nya tittarrekord.<br />]]></description>
			<category>Frankrike</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120130-180952</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Mon, 30 Jan 2012 17:09:52 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120130-180952</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Små vita lögner</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120129-193635</link>
			<description><![CDATA[<b>Ett relationsdrama.</b><br /><br /><i>Les petits mouchoirs</i> lyder titeln på originalspråket för denna franska film i regi av Guillaume Canet. I två timmar och en kvart utspelas ett relationsdrama i nutid innehållande mycket komik, tragik och dramatik.<br /><br /><img src="images/120129.jpg" width="150" height="214" border="0" alt="" /><br /><br />Alla parisvännerna har som tradition att semestra några veckor i Max fina hus utmed kusten väster om Bordeaux. Den ständigt irriterade och lätt fobiske Max spelas av den franske skådespelaren François Cluzet. En av vännerna, vid namn Vincent, uttalar en dag sin kärlek till Max, vilket Max inte alls orkar ta emot. Reaktionen blir direkt och kräver Vincents löfte om fortsatt tystnad. Den förbjudna kärleken kommer att ligga som en våt filt över den traditionsbundna semestertrevligheten, vilket leder till obetalbara komiska scener.<br /><br />Nästan alla karaktärerna har någon sorts problem med sig själva, som de inte vill tala om, varför de <b>små vita lögnerna</b> blir kittet som får gruppen att orka vidare. <br /><br />Det är skådespeleri på hög nivå, med total närvaro, där inte en enda liten sekund blir ointressant. Människorna gör filmen till en komplett helhet, hela liv, med ett crescendo av läkande tårar mot slutet som får bänkraderna att snyftande le. <br /><br /><b>Små vita lögner</b> får fem JEPEbloggar av fem.<br /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><br />]]></description>
			<category>Film, teater, scen</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120129-193635</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sun, 29 Jan 2012 18:36:35 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120129-193635</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Närradion med global räckvidd</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120128-161641</link>
			<description><![CDATA[<strong>Intervjun.</strong><br /><br />Närradion har ingen räckviddsbegränsning, längre. Sändarantennen i kommunen är förstärkt med lyssnarstyrd utsändning till hela världen över internet. Närradion kan fortsätta att vara alla lika nära.<br /><br />Jag har idag intervjuats om Titanicmannen, i närradion. Läs mera   <a href="http://titanicmannen.se/index.php?entry=entry120128-161249" target="_blank" >här på titanicmannen.se</a><br />]]></description>
			<category>Titanicmannen</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120128-161641</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sat, 28 Jan 2012 15:16:41 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120128-161641</comments>
		</item>
		<item>
			<title>(S)vetsaren från Örnsköldsvik</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120127-165553</link>
			<description><![CDATA[<b>Första intryck.</b><br /><br />Sex dagar gick från det att Oskarshamnssonen kastade in handduken till det svetsaren övertog rollen. Under de sex dagarna har förortsbruden i sekretariatet visat sin duglighet i kommunikation och öppenhet. Vissa människor är som bäst när det gäller.<br /><br />Så stod han där, vald i en öppen och som det numera kallas <i>inkluderande</i> miljö, som närmast kan beskrivas som <b>alla var där</b>. Ingvar &quot;foten&quot; Karlsson, Göran P och Oskarshamnssonen visade helhjärtad närvaro med nickande signaler när Stefan tog till orda.<br /><br />Fokuserad öppen blick, rak ödmjukhet och en signal om att hårda nypor finns om det behövs, är vad jag mottar i ett <i>blink</i>. Med att använda sig av ett retoriskt underläge och genom en lättsam och gedigen historisk förankring, kombinerat med laganda, bygger han sin plattform av trovärdighet och allians från grunden.<br /><br />Det faktum att han inte har en plats i Sveriges riksdag kan han dra fördel av i en tid när politiker blir allt maktlösare. Stefan kan, om han vill, bygga om partiet till ett bolag med engagerade medarbetare, som levererar nytta till sina kunder, folket. Fredrik R, som för dagen befanns magsjuk, skulle då kunna få en match svår att vinna.<br /><br />Men vad svetsaren från Örnsköldsvik inser och hur han tänker återstår ännu att upptäcka.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120127-165553</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Fri, 27 Jan 2012 15:55:53 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120127-165553</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Inflationens liv</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120126-191234</link>
			<description><![CDATA[<b>Kurvorna.</b><br /><br />I hela mitt liv har det rått inflation, vad gäller pengar. Alltid en siffra för hur hög inflationen är. När jag besökte Brasilien på 1980-talet var inflationen så hög att butikerna inte satte några prislappar på varorna. Istället anslogs dagens omräkningsfaktor på en skylt.<br /><br />Inflationen beskriver vi som att penningvärdet minskar fastän det egentligen är en ökning av penningmängden, vilket gör att varje krona blir något mindre värd och att priserna ökar. Det är Riksbanken som kan öka penningmängden genom att starta sedelpressarna, vilket i dagens kontantlösa samhäller ersatts med ett fält av digital siffor som bekräftas med ett slag på enter-tangenten. Vips så ökade penningmängden och minskade penningvärdet. Så har det alltid varit, tänker jag, och undrar samtidigt hur det egentligen har varit. Det är då följande intressanta bild från Statistiska Centralbyrån visar sig.<br /><br /><img src="images/120126.jpg" width="469" height="292" border="0" alt="" /><br /><br />Här kan vi se en ganska fin sågtandskurva under 1800-talet fram till första världskriget ungefär. Det är ömsom inflation och ömsom deflation, dess motsats, när penningmängden minskar och penningsvärdet ökar och priserna faller. Det förefallet råda balans i penningvärdet över tiden. Sen inträder krig med våldsam inflation följd av en våldsam deflation och depression och börskarsch och elände på 1920-30-talet. Kurvan liknar ett utslag på seismografen i Uppsala. Från andra världskriget fram till våra dagar, nästan 60 år, har vi aldrig haft deflation. <br /><br />Är det möjigt? Är det rimligt? Strävar inte allt efter balans? Hur länge kan penningvärdet minska och penningsmängden öka? Är det nu dags för den stora deflationen som ska återställa balansen?<br /><br />Svaret är att ingen vet. Troligen finns någon med mer vetande än mina simpla kunskaper som kan tillföra något. Envist tänker jag återkomma till andra kurvor, som kan ge pusselbitar till förklaringen till varför det är som det är och vad som ska komma att vara.<br /><br />Inflationen har ett liv i mitt liv.<br /><br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120126-191234</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Thu, 26 Jan 2012 18:12:34 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120126-191234</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Den Juholt(s)ka tiden</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120125-140258</link>
			<description><![CDATA[<strong>16 månaders översikt.</strong><br /><br />Det är när jag ser tillbaka på noteringarna om Socialdemokraterna och dess omgivning sedan valet 2010, som behovet av ett slags bokslut växer fram. Även om Juholt inte var på näthinnan hösten 2010, är ändå hans avtryck så starkt att hans namn får bilda titeln på översikten.<br /><br />Det är också när noteringar över tiden läses i en följd som en hel bild uppstår. För den som vill ha en kvarts läsning över tiden från september 2010 till januari 2012, är det bara att <a href="http://www.makeit.se/jepeblog/pdfs/DenJuholtskatiden.pdf" target="_blank" >ladda ned denna PDF</a> i pocketbok-format och läsa på datorn, plattan eller telefonen.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120125-140258</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Wed, 25 Jan 2012 13:02:58 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120125-140258</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Hallondatorn</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120123-163555</link>
			<description><![CDATA[<b>Den ständiga innovationen.</b><br /><br />Först trodde jag det var någon från miljörörelsen som var i färd med att driva datorn med energi från ett hallonsnår. Sen förstår jag att det är projektetnamnet, <i>Raspberry</i>, som lockat rubriksättarna.<br /><br />Engelsmän har en innovativ ådra mitt i all sin konservatism. De var tidiga med små billiga datorer som Sinclair, Amstrad och Psion. De har varit först men aldrig blivit stora. På så vis är det tacksamt för en trendspanare att se på England för att få en signal om vad komma skall. Hallondatorn kommer från England.<br /><br />Det är själva konstruktionen som kommer från England, inte den sammansatta färdiga lilla datorn som blott är 86 mm bred och har allt en dator ska ha. Processor och minne är givet, men här finns också plats för Ethernetuttag, USB-uttag, minneskortssockel, ljudkontakt och videokontakt. Allt på ett kort. En hel PC.<br /><br /><img src="images/120123.jpg" width="468" height="368" border="0" alt="" /><br /><br />Datorn produceras i Asien får jag lära mig. Inte för att de inte kan producera den i England, utan för det enkla faktum att om de importerar komponenterna till England slår staten till med tull på komponenterna, men om en färdig dator importeras på ett kort debiteras ingen tull. Så kan tullar användas för att hjälpa Asien att få mer produktion och fler arbetstillfällen.<br /><br />Denna lilla dator har sålunda vad som behövs. Ladda in ett operativsystem, som t.ex. det fria Ubuntu i den, anslut tangentbord, mus och skärm, så är du igång med minimal insats. Faktum är att själva insatsen för Raspberry är blott <b>240 svenska kronor</b>.<br /><br />Moores lag som säger att kapaciteten inom elektroniken fördubblas var 18:e månad gäller uppenbarligen fortfarande och förutsatt att den fortsätter att gälla kommer Raspberry att vara dubbelt så kapabel sommaren 2013. Det innebär att Raspberry kan byggas in i nästan vad som helst. En nära självskriven plats är platta bildskärmar, eftersom Raspberry uppges kunna klara av att spela upp video med tillräcklig hastighet och upplösning.<br /><br />Om engelsmännen kommer att följa traditionen vet vi också att det inte kommer att vara hallondatorn som blir storsäljare, utan någon asiatisk efterföljare som kan ännu mera till ännu lägre pris. Så vad ska PC-gänget göra nu, kan man undra. Dell, Acer, HP torde lägga pannorna i djupa veck.<br /><br />Denna ständigt närvarande underbara innovation, som börjar i England och slutar i Asien.<br />]]></description>
			<category>Teknologi</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120123-163555</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Mon, 23 Jan 2012 15:35:55 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120123-163555</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Mannen från Le Havre</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120122-184715</link>
			<description><![CDATA[<b>Finsk-franskt filmverk.</b><br /><br />Hur ska det bli när en finsk regissör ger sig på att göra en fransk film, är frågan som infinner sig i mitt huvud i entrén till biografen Grand på Sveavägen, mitt emot den S-märkta dramatikens lejonkula belamrad av nervösa och huttrande journalister. Skådespelet, på andra sidan gatan, i väntan på filmen ter sig helt irrationellt när vi betraktar det utan ljud, som en stumfilm.<br /><br />Salong 2 på nämnda biograf är nästan fylld en söndag i januari alldeles före månadens löneutbetalningar, vilket nogsamt noteras. Om det är just denna film som drar publik eller om det är ett generellt fenomen låter jag vara osagt.<br /><br />Den finske regissören berättar en historia med väldigt mycket hjärta, om en samtida situation av hjälplösa människor som flytt undan elände, till Le Havre. Marcel, som själv är skoputsare, tar sig an den unge pojken som lyckats rymma från poliser, som agerar enligt ministerns envisa utvisningslinje. Kriminalkommissarien visar sig dock ha ett hjärta, liksom Marcels grannar och kamraterna på den lokala baren.<br /><br />Om det är ett resultat av det finsk-franska vet jag inte men, alla repliker är väldigt tydligt artikulerade med en påtaglig fåordighet. För den som, likt undertecknad, endast kan lite franska leder detta språkbruk till att jag inte vet om jag hörde vad de sa eller om jag läste textremsan.<br /><br />Efteråt inser jag att vår migrationsminister, som kallar flygktingar för en &quot;börda&quot;, skulle kunna tillföras något av att se denna film. Seså Tobias, gå och se nu, om du inte redan gjort det!<br /><br /><b>Mannen från Le Havre</b> får fyra av fem JEPEbloggar<br /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><img src="images/jepe080406.jpg" width="25" height="32" border="0" alt="" /><br />]]></description>
			<category>Film, teater, scen</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120122-184715</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sun, 22 Jan 2012 17:47:15 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120122-184715</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Besöket i Juholtsviken</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120121-154057</link>
			<description><![CDATA[<b>Oskarshamnsintryck.</b><br /><br /><b><i>En dag som denna kan jag inte undgå att kopiera den text jag skrev den 26 maj 2010.</i></b><br /><br />350 kilometer i Citroën 2CV är en njutning när vi far genom försommarsverige. Målet för dagen är Oskarshamn, som våren 2011 erhållit smeknamnet Juholtsvik.<br /><br />Vandrarhemmet i centrala Oskarshamn visar sig vara inrymt i ett kvarter där folkets hus fanns, där IF metall huserar på våningen ovanför och där entrén till komplexet andas 1970-tal. Vandrarhemsrummet är förvisso fräscht men där väggarna osynligt förtäljer om en ombudsmans inrutade leverne. <br /><br />Flickan i receptionen berättar att genom att snedda över det närliggande busstorget, i sovjetmodernistisk stil, kommer man till centrum. Den första skylten vi skådar är anvisningen om parkering till Domus.<br /><br /><a href="javascript:openpopup('images/110526_1.jpg',460,440,false);"><img src="images/110526_1.jpg" width="300" height="287" border="0" alt="" /></a><br /><br />Vandringen ner genom staden mot hamnen för att söka den berömda långsoffan bjuder på ett letande efter de skyltar, anvisningar och turisthjälpredor som lyser med sin frånvaro. Slutligen finner vi den öde och utan besökare.<br /><br /><a href="javascript:openpopup('images/110526_4.jpg',300,501,false);"><img src="images/110526_4.jpg" width="300" height="501" border="0" alt="" /></a><br /><br />För att hitta tillbaka till det som benämns cenrum, där Domus ligger, finner vi följande skyltanvisning, som möjligen kan ge en idé om hur besvärligt synsättet på centrum och därtill hörande marknad förhåller sig.<br /><br /><a href="javascript:openpopup('images/110526_2.jpg',300,162,false);"><img src="images/110526_2.jpg" width="300" height="162" border="0" alt="" /></a><br /><br /><br />Den lokala puben vid namn <b>Kråkan</b> råkar av en händelse rimma på Håkan som råkar vara förnamnet till Juholtvikens namngivare. Priserna är ytterst humana, för att inte säga låga, väldigt låga. Maten är god och riklig.<br /><br />På vägen mot ombudsmannens vandrarhemsrum visar sig gallerian Flanaden vara öppen, men alla butiker stängda. Störst av alla är Domus, som i käck 2010-tals tappning tillförts färgen röd. Blåvitt och rött. Varumärke och politik.<br /><br /><a href="javascript:openpopup('images/110526_3.jpg',600,228,false);"><img src="images/110526_3.jpg" width="300" height="114" border="0" alt="" /></a><br /><br /><br />Det är från denna ort socialdemokraterna funnit sin nye gamle ledare. <b>Det går ju inte.</b><br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120121-154057</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sat, 21 Jan 2012 14:40:57 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120121-154057</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Längtan tillbaka</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120120-183932</link>
			<description><![CDATA[<b>Orden avslöjar.</b><br /><br />Vi måste <b>tillbaka</b> till ett statsbärande parti, hör jag sägas. Tillbaka? Inga tåg går tillbaka i tiden.<br /><br />Den brundbrände månadssemesterfirande måste åter <b>vila</b> och vad det talas om bland alla som vill <b>tillbaka</b> är <b>hemligt</b>.<br /><br />Tillbaka, vila, hemligt.<br /><br />Orden avslöjar obarmhärtigt.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120120-183932</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Fri, 20 Jan 2012 17:39:32 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120120-183932</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Bagdad Bob från Oskarshamn</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120119-185321</link>
			<description><![CDATA[<b>Förnekelserna.</b><br /><br />Det är när jag läser att Bagdad Bob var utbildad journalist som likheten slår mig. För den som inte kommer ihåg var Bagdad Bob den irakiske militäre mannen som i TV-rutan förnekade att Bagdad var belägrat av USA ända intill absurditet. När bomberna hördes och dammet rök förnekade han ändå att det skulle vara något krig på gång. Bakom mikrofoner och kameror befann sig andra journalister som mottog de osanna förnekelserna och spred dem över världen.<br /><br />Oskarshamnssonen säger i TV-rutan att han har starkt stöd och tänker vara kvar på sin post flera år framåt. Runt sig ökar belägringen av tvivlare och kritiker. Håkan var också journalist en gång och nu gör han nästan som Bob gjorde år 2003. Med mikrofoner och kameror samlas journalister i klasar för att invänta nästa förväntade klavertramp i förnekelseform.<br /><br />Det bör sägas att liknelsen mellan Bob och Håkan avser endast beteendet och inget som helst annat.<br /><br />Hur det gick för Bob vet vi.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120119-185321</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Thu, 19 Jan 2012 17:53:21 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120119-185321</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Se till tillsynen</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120119-092837</link>
			<description><![CDATA[<b>Om att se och att göra.</b><br /><br />Tillsynsmyndighet, tillsyn, tillsynsansvarig, tillsyn, tillsyn och tillsyn. All denna tillsyn överallt som tittar, ser, beskriver, skriver, rapporterar, berättar, skriver igen, beskriver igen och igen och igen. Tillsynsmyndigheten påtalar, säger uttrycker, kanske rent av skriker.<br /><br />Men vem <b>ser till</b> att något blir gjort?<br /><br />Katten på råttan på repet. Det finns väldigt mycket kattor och råttor. Men ack vad ont det är om rep.<br /><br />Skillnaden mellan att se och att göra.<br /><br />Så, vem ser till att tillsynen tillför någon kundnytta?<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120119-092837</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Thu, 19 Jan 2012 08:28:37 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120119-092837</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Telefonförsäljaren med bonus</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120117-182949</link>
			<description><![CDATA[<b>Skuldbergets byggnadsarbetare.</b><br /><br />Det ringer på hemtelefonen. Under januari har det varit tvärtyst, men nu vaknar telefonförsäljarna till liv igen, så smått. Jag svarar med förnamnet, som brukligt, men det är tyst. Efter en stund säger ett flickebarn:<br /><br />- Är det Jerker jag talar med?<br /><i>- Ja, jag har just svarat med mitt namn tre gånger. Du verkhar ha en trasig telefon, som du borde laga.</i><br />- Jaha, ja kanske det. Jag ringer från Statoil. Har du tid?<br /><i>- Ja, säg vad du vill, gärna så fort som möjligt.</i><br />- Ja, du är ju guldkund hos Statoil...<br /><i>- Jaså, är jag det. Det har jag inte märkt. Hur vet jag det och vad innebär det?</i><br />- Ja, du har väl Statoilkort?<br /><i>- Ja, det har jag. Men vad innebär det att vara Guldkund?</i><br />- Det är att du får mer bonus.<br /><i>- Jaha, mer bonus än vadå? Och hur vet jag det?</i><br />- Du har väl ditt kort på Statoil för att få bonus?<br /><i>- Nej, jag har mitt Statoilkort för att tanka bilen.</i><br /><br />Och där faller samtalet i bitar. När huvudsaken med ett kort tros vara att få bonus, då vet man att det är fara å färde. En verklig bit ur vardagen som bygger skuldbergen. Konsumentkrediter och bonusfester i avskräckande förening utan minsta värdeskapande som får centralbanker att sänka räntan och regeringar att starta sedelpressen.<br /><br />Det var skuldbergets byggnadsarbetare som ringde.<br />]]></description>
			<category>Samhällsreflektioner</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120117-182949</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Tue, 17 Jan 2012 17:29:49 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120117-182949</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Anemisk upplysning</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120116-182033</link>
			<description><![CDATA[<b>Besparar mig energi.</b><br /><br />Takplafonden i det rum i förortsvillan som av dess innehavare döpts till <i>chambre de publications</i> har avbrutit sin upplysning. Svart och mörkt fortsätter det att vara i rummet när jag slår på strömmen till glasbubblorna med glödtråd som givit både värme och ljus.<br /><br />Att plafonden tillbringat lång tid i detta tak blir uppenbart när nedmonteringen resulterar i att det som en gång var en skärm av plast nu förfaller i sköra beståndsdelar. Bortom resten av skärmen ser jag de lätt svartnade uppgivna glödlamporna som slutat lysa. Hela ljuspunkten är slut. Belysning saknas. Lösningen blir källarutrymmets dolda tillgångar, varifrån en ny plafond gjord i plåt hämtas. Men, det är nu prövningens tid infinner sig. Här gäller att finna en lampa att skruva i plåtplafondens lamphållare. Lamporna i hemmets lampförråd lyser med sin frånvaro. Inköp anbefalles.<br /><br />Glödlampor finns inte längre. De är för miljöovänliga, sägs det. Istället är hyllan på köpcentrats prylbutik överfull av varianter av lampor, som har samma gänga som min älskade gamla glödlampa. Fast 40 Watt är inte längre 40 Watt, för det är bara 11 Watt. Och glödtråden är borta och ingen värme avges.<br /><br />Åter i hemmet monteras de upplysande nyförvärven. Strömmen slås på, något händer, men väldigt lite. Det lyser sådär som det gör i en gammal tågkupé från 40-talet. Svagt, svagt, vartefter något starkare, men även när den uttalade tiden för att nå full upplysning om en minut passerat är det fortfarande som i en grotta i rummet. Under ett ögonblick känner jag mig som statist i en Roy Andersson film. Allt är gråbeige. Eländet hägrar. Jag förstår att det blir inte bättre än så här. Ingen värme och ett <b>anemiskt</b> ljus.<br /><br />Det besparar mig all energi. Det ger mig ingen energi alls, vill jag upplysa om.<br />]]></description>
			<category>Happenings</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120116-182033</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Mon, 16 Jan 2012 17:20:33 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120116-182033</comments>
		</item>
		<item>
			<title>Citroën 2CV statistik</title>
			<link>http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120115-200107</link>
			<description><![CDATA[<b>Nördvarning.</b><br /><br />Det är lika bäst att urfärda varning för nördighet. Eftersom jag tycker det är roande att se trender och utvecklingar av det mesta, blir det helt naturligt att föra statistik över mitt bilintresse, Citroën 2CV.<br /><br />Sedan 2004 har jag noterat alla Citroën 2CV-objekt jag funnit vara till salu från annonser i såväl tidningar som på nätet, i Sverige. Att mina upptäckter skulle vara statistiskt säkerställda är en orimlighet. De är vad de är - noteringar och upptäckter, varje år, varför jämförelse mellan åren ändå kan antas vare relevant och visa på någon form av trend.<br /><br />Den första grafen visar antalet objekt till salu under året, för åren 2004-2011, fördelat på de fyra typerna 2CV, Dyane, Ami och Mehari. Den övergripande trenden är tydlig; <b>volymerna minskar</b>.<br /><br /><img src="images/120115_1.jpg" width="512" height="302" border="0" alt="" /><br /><br />Den andra grafen visar hur antalet saluförda objekt fördelar sig över året under åren 2004-2011. För 2011 är kurvan speciell med många objekt i april, maj och juni, för att under juli, augusti och september vara ovanligt få. En tänkbar förklaring är att i slutet av juli avlöpte det stora världsmötet för 2CV i Salbris, vilket kan ha fått många att behålla sina fordon den perioden. I oktober ökar, som vanligt, försäljningen igen.<br /><br />Noterbart är att kurvan år 2007 är tvärtemot 2011. Under april, maj och juni var det få objekt, för att nå en topp i augusti. 2007 var det år då världsmötet för Citroën 2CV avhölls i juli i Borlänge.<br /><br /><img src="images/120115_2.jpg" width="512" height="305" border="0" alt="" /><br /><br />Nördigt? Ja, och jag tänker fortsätta!<br />]]></description>
			<category>Citroen</category>
			<guid isPermaLink="true">http://www.makeit.se/jepeblog/index.php?entry=entry120115-200107</guid>
			<author>jerker@makeit.se (Jerker Pettersson)</author>
			<pubDate>Sun, 15 Jan 2012 19:01:07 GMT</pubDate>
			<comments>http://www.makeit.se/jepeblog/comments.php?y=12&amp;m=01&amp;entry=entry120115-200107</comments>
		</item>
	</channel>
</rss>


